Luftkonditionering

Vi har ganska så varmt här nu, 31 grader på dagarna och 23 framåt midnatt.
Vintern här är en ganska trist historia så nu njuter vi. Jag älskar känslan av att bli inbäddad av värmen, utomhus. Igår kväll blev vi ofrivilligt inbäddade av värmen inomhus också...

I många amerikanska hus här har man en Air Condition-anläggning. Ytterväggarna är så tunna att det på sommaren snabbt blir väldigt varmt inne om man inte har AC:n på. I vårt hus har vi luftkonditionering men igår kom det bara små svaga pustar av sval luft fastän maskinen utomhus jobbade för högtryck. I källaren upptäckte jag att det kom vatten från den kombinerade kyl- och värmepannan så vi gissade att det var något filter som blivit igensatt.
Idag kom vår handyman men hittade inte felet och svarade på min fråga att det inte finns något mer filter på pannan. Sen kom en AC-installatör, tog bort all is som bildats och lyfte sedan upp ett annat filter som satt diskret placerat på bortre sidan på pannan så att man inte såg det. Det var knappt man såg att det var ett filter bakom den gråsvarta mattan som satt där.
"Har ni aldrig bytt det?!" Nä, för ingen talade om att det fanns ett andra filter...

Superäckligt! Lite ironiskt sådär att jag har varit jättenoga med att köpa det allra bästa anti-allergenfiltret (som ska ta kvalster, bakterier mm) till det filter vi kände till, och så har vi haft jordens äckligaste filter till övervåningens AC...

Men nu är det slut med det och AC-anläggningen blev så glad över att bli av med det igenkloggade filtret att det nu överöser oss med skön, sval luft som inbjuder till en skön sömn! Godnatt!

Lösa tänder

I tisdags morse, när det planerade shoppingpasset skulle äga rum, vaknade jag av att A kräktes på mig i sängen...
Hon tappade sin första tand för en månad sedan när hon borstade tänderna och var överlycklig då. Men nu är en till lös och då känns det inte lika bra tydligen, trots att tandfén var generös. Hon åt i princip ingenting i måndags och berättade sen att hon var rädd för att tanden skulle trilla ur och att hon därefter skulle tappa alla andra också så att hon skulle bli som en baby igen. Och äter man inget så mår man ju illa till slut, särskilt om man bälgar i sig vatten istället. Så hon fick vara hemma i tisdags och äta istället.
Mao så har jag lite shoppingrelaterat att hämta upp imorgon; bäst att gå o lägga sig med andra ord! :) Over and Out!

Diskad iPod

Vår 2-åring kan nästan allting själv, såklart. Vi får snart inte göra någonting åt henne, hon tar t.ex. på sig blöjan själv (och då är det inte en byxblöja utan en med snibbar som hon krånglar på...) och hon klättrar upp i bilstolen på egen hand.

Det kan ju delvis vara skönt som förälder att bli lite avlastad emellanåt men det är inte alltid man uppskattar initiativen. Som när jag hade lagt makens iPod på diskbänken medan jag lagade mat med E (och försökte hinna läsa klart nåt på iPoden mellan varven) för att efter en liten stund bli upplyst av sonen: "Kolla Mamma, Lillis diskar pappas iPod! Får hon det?" Eeeh, skulle inte tro det...
T kunde bara konstatera att den var så väldiskad att många funktioner hade sköljts ur. Men idag är ordningen återställd och friden råder åter efter att den nya iPoden hittat hem och snällt utför allt den blir tillfrågad om.

Nu är det min tur att ladda batterierna inför morgondagen då jag och en hemmafrukollega ska köra ett heldagspass i shopping! Nattinatt!

Mastodontprojektet

Jag tycker aldrig att jag hinner med allt jag vill och har ständigt dåligt samvete för det, även fast dygnet ju bara har 24 timmar och endast en bråkdel är till eget förfogande. Då är det mycket som vill hinnas med...
En sak som jag velat göra länge är att sortera foton, sätta in dem i ramar och göra fotoalbum/scrapbooking och jag har i princip allt material som behövs förutom foton som ska väljas ut, ev. redigeras och printas. Det jag inte har gjort hittills är att prioritera detta och nu lär det få vänta ett tag till. Jag har nämligen "råkat" få ett mastodontprojekt på halsen: en låda full med hundratals, mestadels gamla och tillklippta, foton från barnens preschool plus ett scrapbookalbum med extrablad. Det är en del av ett 25-årsjubileum att sammanställa detta material. Väldigt roligt egentligen men idag avsatte jag fyra, fem timmar till projektet och lyckades bara pillra ihop två blad efter allt pusslande med att få ihop temabilderna på just de sidorna, så det lär ta tid...

Men, men, jag blir iaf av med ett av de dåliga samvetena, nämligen att jag nu har möjlighet att bidra med min tid till skolan (man förväntas lägga ner 20 timmar per elev, i vårt fall 60 alltså, men med Lillis hemma heltid tidigare blev det inte så mycket gjort) och dessutom har jag rätt skoj under tiden.
Återstår att se om jag får upp ångan så pass att jag tar itu med de egna albumen när jag väl är klar med nuvarande mastodontprojekt...
Nu ska jag sova och förhoppningsvis inte drömma alltför mycket om barn i skolan och på utflykt, Halloweenkalas, jultomtebesök, klistermärken och saxklippklippklipp utan ände...
Nattinatt från ett regngrått Columbus!

Oväder och naturkatastrofer

Vi har haft ett väldigt ostadigt väder på sistone med en del kraftiga åskoväder och starka vindar. Imorse t.ex. var det åska och det var en front där man uppmätt 16474 blixtnedslag under en timma (inte bara här utom inom hela ovädersområdet alltså). När man varnar för hagel så har man numer satt gränsen till en quarters storlek (ca 2,5 cm), innan var det en penny, sen går skalan uppåt till en baseballs storlek.

Härom veckan såg vi en "dust devil" som virvlade runt utanför vårt hus och en granne som lagt gräs fick se sin halm (som används vid sådd) flyga upp i luften och strös omkring i området, det såg ganska stökigt ut efteråt.

Vår lilla fågel (som antagligen är en s.k. bebisknarkare eftersom hon redan fostrat en kull som flyttat från boet men nu ligger och ruvar igen) har valt en väldigt trygg plats för sitt bo under taket på vår furstukvist dit inget regn och rusk når. En annan fågel som byggt bo i en en i vår trädgård, fick igår se sitt bo vält av vindarna och en skrämd liten fågelunge satt kvar inne i trädet.
Men vi har ändå haft det jämförelsevis lugnt; i måndags var det flera tornados som slog ner österut i delstaten Oklahoma och flera människor dog, inga hus eller träd går att känna igen i det drabbade området.
Förra helgen var det kraftiga översvämningar i bl.a. Nashville, TN och Obama utnämnde området till Major Disaster Area. 22 personer dog i Tennessee.

Även om det inte kommer att bli fråga om någon katastrof i morgon bitti så kommer jag nog ändå att få det ganska kämpigt med att få E intresserad av att vakna eftersom han fortfarande är piggelin...
E, vid mitt nattningsförsök för tre timmar sen: Mamma, jag är pigg, jag har sovit på Spleeendiiid! Jag: Jippiii...
God natt!

Översvämningar i Nashville, Opryland Hotel. Kanske bloggläsare Inger varit där? (Bilden kommer från gruppen Nashville Flood Prayer Chain på Facebook)

Indianas primärval

I tisdags var det primärval i Indiana och inför valet har kandidatskyltarna stått som spön i backen, bokstavligt talat.
De röstberättigade medborgarna fick ett ark att fylla i med vilka personer de ville rösta på till div. poster inom sitt County (en administrativ enhet ung. kommun el. län inom en delstat) såsom County Clerk, County Assessor, County Prosecutor m.fl. ämbeten.

Man röstade även fram kandidater till Senaten. Denna gången framkom kritik på att det var svårt att avgöra om det var en republikan eller demokrat som stod bakom namnen på valskyltar mm. En som dock var väldigt tydlig med var han står är Richard Behney som kandiderade till Senaten som Boldly Conservative! Men budskapet gillades bara av 4% av väljarna så han går inte vidare.

En som däremot lyckades i denna valomgång var John Layton som blev demokraternas sheriffval i Marion County (Indianapolis) men så hade han också en slagkraftig reklamfilm som visades dagligen på de lokala nyheterna.
Visst har de en härlig stil här, lite som Vilda Västern! :)

Bilden på John Layton samt filmen kommer från http://www.laytonforsheriff.com/
Valresultaten hittas på Fox59 för den intresserade.

Pricken på PromptMed

Igår morse när jag vaknade och trött tittade på min spegelbild i badrummet så var det en inverterad prickig korv som stirrade tillbaka! Alltså, jag var helt rödprickig! Ingen feber eller så men på kvällen när T kom från jobbet åkte jag till PromptMed, denna fantastiska service som jag först nyligen upptäckt efter tips från en väninna (- Tack L!). Det är en läkarstation med generösa öppettider och drop-in; perfekt när man har barn och hämtningar mm att tråckla ihop tider med.

Jag, som hittills aldrig lidit av någon allergi, fick diagnosen drug rash (medicinutslag, dvs allergi), iaf mot just den sort som jag ätit i över en vecka och nästan var klar med. Men jag har hört att penicillin de har här är "starkare" än de hemma i Sverige och det är tydligen ganska vanligt med allergiska reaktioner.
Dock lider jag av sprutskräck, men inser att det inte alltid går att undvika sticken så jag gick med på att få en steroidinjektion. Den gjorde inte ont, först... sen efteråt gjorde det apont och jag höll på att svimma plus att jag knappt kunde gå på ena benet dit steroiderna spridit sig...
Jag fick med mig ett recept så att jag skulle kunna fortsätta behandlingen hemma, men till min lättnad så är den i tablettform.

"Vill man bli fin får man lida pin" heter det ju men det fina väntar jag på fortfarande och kan rapportera om att jag har ännu mer prickar överallt nu, fast i ansiktet är jag tack o lov bara röd. Men pinan fortsätter för nu ikväll kliar det otäckt, ungefär som när man bränt sig i solen och på kvällen är varm och det skaver o klåar... Buuuh från Pricken...

Tid för Recreation

Jag tror inte att jag har sett en enda "vanlig" RV (Recreational Vehicle) ute på vägarna. Nej, här är det husbussar som gäller och så fort det blev vår började de rulla och nästan alltid med en bil på släp.

I vår familj nöjer vi oss med vår minivan när vi funderar på semesterplaner och när det blir för långt så får vi ta flyget.
(Lyx-)problemet är att det finns så otroligt mycket intressant att se och göra här så det är svårt att välja; begränsningarna sätts främst av barnen och plånboken. Det finns många roliga aktiviteter här i stan, större städer ca en timma bort (Indianapolis eller Louisville bl.a.) och andra stora metropoler på ca fyra timmars bilavstånd (Chicago i norr, Nashville i söder och Saint Louis västerut). Och så allt däremellan på mindre orter och landsbygd. Mao så är det mycket som Superflingan kan ta oss till och även längre med övernattning förstås.
Låter det inte lockande? Adresserat till våra vänner i Sverige - passa på att hälsa på oss och upplev en bit av det fantastiska landet USA medan vi bor kvar här - Välkomna!! :)

En "RV-buss" med bil på släp blir omkörd av en annan dito.
Bilden överst är lånad från RealAdventures.com.

Spring Program på Valborg

Om jag inte blivit påmind om att det var Valborg imorgon hade jag aldrig kommit ihåg det för här finns ju inte den traditionen. Vi fick istället fira lite med att på kvällen kolla in skolans årliga stora Spring Program där alla elever från 2-åringarna i Preschool till de som ska examineras ut från Elementarys 6th grade uppträdde. Klassen för 2-4-åringarna var först ut och sjöng. Ja, några iaf, vår minsting t.ex. nöjde sig med att suga på nappen. Alla barnen var förvånansvärt disciplinerade och stod fint kvar på sina röda små plattor.

3-7-åringarna i A&E:s klass gjorde ett framträdande som byggde på en indianberättelse där alla barn var djur resp en "Creator". A var en kanin och E en skunk. (När jag först hörde att han skulle spela skunk trodde jag nästan att han fått den rollen eftersom det ibland händer en "olycka" p[ skolan men jag blev lättad när jag insåg att alla de yngsta pojkarna var skunkar... vad nu det beror på...)

När storasyskonen var klara med sin show var Lillis så pass otålig att vi var tvungna att avlägsna oss men vi hann glutta lite på klassens "graduates", dvs Kindergartnerbarn som till hösten går vidare till 1st grade. Alba var så ledsen eftersom hennes bästa vänner försvinner från klassen. Själv är hon född strax efter gränsen (1 aug) de sätter för att man ska få gå vidare och en av hennes bästisar är född i juli. Det tyckte även jag kändes lite sorgligt men samtidigt är det ju skönt för henne att få ett år till i lite lugnare tempo, hon är ju trots allt bara 5,5...

I natt var vi vakna (eller egentligen bara jag, resten sov som stockar) då ett kraftigt åskoväder drog förbi. Det varnas för mer plus översvämningar idag och inatt. Jag ska iväg på poolparty hemma hos en av svenskfamiljerna nu på em men poolen är som tur är inomhus...
Det är avtackningsdags för tre av svenskorna som lämnar oss nu i maj/juni. Efteråt ska vi gå på fin restaurang i stan, det ska bli trevligt men också lite sorgligt.
Förra helgen var killarna ute och roade sig i Indy, men att komma dit om man inte kör själv är svårt då det inte går att åka kollektivt och taxi finns inte heller så då återstod bara limoalternativet. Men ska det va så ska det och avtackning är det ju inte varje dag.
Vi tjejer stannar dock i stan och nöjer oss med att åka Mom's Taxi (minivan) istället... :)
Bye for now!