Påkörda pungråttor

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6866178.ab
Yack, jag tror att jag kräks; läste nyss en artikel om en berusad amerikansk mans försök till hjärt- och lungräddning på en väldigt överkörd pungråtta...

Här omkring finns en hel del pungråttor (Nordamerikansk opossum), de är skygga men lever nära människor och de hänger i svansen i träden när de inte är ute och kutar på vägarna bl.a.
Jag har inte sett någon levande pungråtta ännu men det är inte sällan man ser överkörda dito och då gäller det att snabbt stänga av bilens "frisk"luftintag. Det är värre när man tar en cykeltur och närmar sig platsen för olyckan...

Det är inte för inte man kan säga att "det luktar död pungråtta" när man beskriver en otrevlig "doft" - han som försökte sig på "livräddningen" måste ha varit så dyngpackad att både omdömet och hela luktapparaten var totalt utraderade... Bläk!

(Nu luktar väl iofs pungråttan inte värre än andra trafikdödade djur men de är välrepresenterade på vägarna och eftersom de inte är någons husdjur så är det ingen som känns vid dem heller utan de bara ligger där tills de integreras med asfalten eller försvinner på något annat ovärdigt sätt.
Ovan en bild på en fin liten levande pungråtteunge; bilden är lånad från animalpictures1.com.)

Tour de Toilette

Att resa med barn, eller överhuvudtaget vara ute med dem på stan etc, innebär ständiga nödstopp. En fördel med det är att man håller igång blodcirkulationen och stannar man till vid något av de Info Center som finns som rastplatser längs motorvägarna med (långa) jämna mellanrum så kan man passa på att få tips om vilka attraktioner som finns i området, få rabatt på hotell mm; många Infocenter innehåller nämligen en liten turistbyrå men även utan en bemannad sådan finns en uppsjö av broschyrmaterial att tillgå. Så det kan vara riktigt trevligt och berikande att sträcka på benen!

Något som jag fortfarande har lite svårt att vänja mig vid hos de offentliga "restrooms" är den öppna designen. Alla som besökt USA vet vad jag menar - båsen med halvmetersöppningarna nedtill, de breda gliporna runt dörren och den totala bristen på ljudisolering... Det känns inte så privat mao utan tankarna går lite mer till gamla tiders utedass med flera platser på raken.

Det värsta restroom jag besökt var när jag en gång var i nöd på Venice Beach i Los Angeles. Toaletterna var inhysta i bunkrar på stranden och den första jag kom in i bestod av ett enda stort rum med några toastolar på rad. En påverkad tjej satt längst in och välkomnade mig glatt att göra henne sällskap men jag avböjde vänligt... Nästa bunker hade åtminstone en gnekig båsdörr som man kunde peta igen så det fick duga.

Nä, tacka vet jag när man kommer till Arlanda och måste gå och pudra näsan; det känns alltid hur ovanligt lyxigt som helst att få ett eget rum, helkaklat och fräscht!
Och nu är det dags att gå upp till husets eget Master Bathroom (med privat toalettdel!) och göra kväll! Nattinatt!

Hipp hipp hurra!

Två år har nu gått sedan vår minsting föddes - helt otroligt vad tiden går! Hon var ju bara en liten baby när vi flyttade hit och det känns som igår...

Högtidsdagen firades i kretsen av de närmaste, som det heter, med paket och telefonsamtal från Sverige - det var uppskattat, tack!
När vi mumsade på "tårtan", Frödinge-princessbakelserna, skänkte vi en tacksam tanke till IKEA som låter oss svenskar i förskingringen få njuta av hemlandets unika läckerheter.

Skickar förresten ett litet grattis i förskott till "BB-kompisen" W som är dryga dygnet äldre - hipp, hipp hurra för våra tvååringar! :)

Att resa med småbarn...

I onsdags var kidsen redo att åka till skolan igen efter Spring Break-lovet och det har varit några sena kvällar den här veckan då "de små" fått sova på tok för lång middag och inte alls velat bli nattade på normal tid...

Vi hade en bra semester och ett bra boende, det enda som gav oss lite huvudbry var att vi inte kollade upp om condon var barnsäker (vilket jag tog för givet eftersom den var modern och nybyggd plus att det fanns ett "barnrum" med en vångingssäng). Vi bodde på 18:e våningen men balkongdörren hade ett lås som var så B att tom G fick upp det... och ute på balkongen fanns solsängar, stolar o bord som stod vid det ganska låga räcket eller var lätta att flytta dit...
Men "Bättre brödlös än rådlös" - jag hittade ett slags spännband i bilen som jag satte fast mellan balkongdörren och ett soffben och när det var spänt funkade det trots att dörren gick inåt. Pust! Utan det hade vi inte kunnat sova lugnt...

Resan hem gick bra, med en övernattning norr om Birmingham i AL. När vi vaknade på morgonen snöade det och var iskallt! Vädret hade verkligen slagit om och det var kallt även i Nashville, TN, där vi lunchade.

Jag har tills nu levt i tron att vi inte klarar av att åka på semester som familj på egen hand, med tre små barn. Jag har varit rädd för att de skulle bli otåliga och besvärliga och en lång bilresa har liksom inte funnits på kartan. Men det visade sig iom Floridaresan att vi har ganska anpassningsbara barn som varit i stort sett nöjda under de långa bilpassen och som dessutom skötte sig utmärkt på plats.

A & E är numera så pass stora att man kan förklara saker för dem och de förstår att de inte ska göra vissa saker. Så det gav faktiskt mersmak och vi bangar inte för att åka på någon ny, spännande bil- eller flygresa när vi blir sugna på det!

Feta raggarbilar med krom

Vi har haft två härliga dagar här i Panama City Beach och barnen har njutit av sandlek och poolbad (alldeles för svalt i Gulfen ännu) medan solen har strålat från en klarblå himmel.
Idag promenerade vi även till Pier Park (bilden ovan) som bl.a. har restauranger, fik och spännande små affärer (såg spännande ut utifrån iaf; med tre barn och en make som följeslagare så är det bara fönstershopping som gäller). Ett besök hos Kilwin's för att avnjuta deras underbara glass blev uppskattat (och kladdigt).
I natt ska ett åskoväder komma in och bjuda på kasst väder under söndagen så vi känner att vi har haft lite flyt eftersom vi ska påbörja resan norrut imorgon.

Det är förstås fler än vi som har hittat hit denna vecka, bl.a. pga Spring Break. Jag vet inte om det är därför, eller om det tillhör den normala gatubilden, som en massa bilar cruisear huvudgatan fram och ligger i lååånga köer. Det som är mest slående är alla dessa kromfälgar i jätteformat (har de kommit till Sverige ännu? Hoppas inte!) som bilägarna satt på sina lyxiga Lincolns, feta Hummers eller gamla Chevor för att sen, med hip hop på högsta nivå, glida fram och spana in brudar (det är mest killar som sitter och hojtar i bilarna iaf).
Sen är det party, party natten lång, det finns hur mycket ställen som helst att välja på om man känner för det.

Riktigt skönt att vi bor så högt upp... här hör man mest havsvågorna som slår in. Havsvågor som ska få vagga till sömns nu... Sweet dreams!

Framme i Florida!

Efter två dagars bilresa kom vi fram efter mörkrets inbrott och när vi vaknade såg vi att vi från den 18:e våningen har en milsvid havsutsikt med en obruten horisontlinje.
Om man vågar sig ut på balkongen med det låga räcket så kan man kolla in strandlivet där det börjar råda full aktivitet.

Nu ska vi prova på strandlivet lite själva; det är ca 20 grader i skuggan, riktigt varm sol men vattnet ser nog väl kallt ut för en badkruka... Vi får väl se vad barnen tycker, de är betydligt modigare än sin mamma... :)

Sommar? Dito -tid iaf!

Vi slog om till sommartid i helgen och tidsskillnaden till Sverige är bara fem timmar nu i ett par veckor!
Jag fick följande påminnelsemejl i lördags:

It’s Daylight Saving Time! So, Sunday at 2AM, it will be time to turn your clocks forward (“Spring Ahead, Fall Behind!”) one hour. Here are some fun facts about Daylight Saving Time from Huffington Post:

1. Contrary to popular belief, DST was not invented by Benjamin Franklin, although he did satirically and anonymously propose the idea to Parisians 1784. Eventually proposed and lobbied for by an Englishman, William Wilmett, in 1905, it was actually the Germans and their WWI allies that began using it first. The US was the last to follow suit.
2. Apparently, the correct terminology is “Daylight Saving Time”, not Daylight SavingS Time, as we’ve been happily calling it all these years.
3. Hawaii, Arizona, Puerto Rico and some other warm places don’t observe DST because, well, they’re just so sunny all the time.
4. DST causes a 5% reduction in crashes fatal to pedestrians, so for the next 6 months, it’s officially 5% safer for you to cross the road without looking both ways.

Lite jobbigt det där att vissa stater inte har sommartid; förutom att man, om man reser, ringer etc, ska hålla reda på vilken tidszon som är aktuell så har man sommartiden att pejla in dessutom.
Man får glädjas åt att trafiksäkerheten blir bättre får gångtrafikanterna (som iofs knappt existerar i vår del av USA, men ändå)... :)

Jag kan f.ö. meddela att "Julhuset" fortfarande ser likadant ut som det gjort det senaste två månaderna med ljusslingor, pyntad jättegran, renar och figurer - eeeh, vadå sommartid?