Fasligt förberedelsefixande...

Den kändes så avlägsen, vår resa, men nu inser jag att tiden har kört med full throttle och nu har jag bara tre dagar på mig att förbereda saker på mina kluddiga lappar och tänka ut vad jag ska ha med mig! Och dessa tre dagar jobbar jag heltid också, får se hur det går...

Det är inte bara en "vanlig" resepackning jag ska ta med utan jag måste komma ihåg att ta med t.ex. info för att få ut skattepapper hos IRS; ta med bankchecker och kontonr etc; ta med den numera obrukbara Verizonmobilen där telefonnr jag behöver finns lagrade; ta med USA-gps; sparade Boxtops till skolan; fixa några saker till amerikanska vänner osv.
Jag skriver listor även på sånt jag ska göra och inhandla, t.ex. favorittuggummina, Starbucks kaffebönor, Bigelow's Spiced Chai Tea, refill till Cottonelle, Hard floor tool till Dyson, Shout color sheets, Maple syrup, Swiffer Wet Jet pads... Listan är lång, det är många saker som är saknade från livet i USA. Men till min glädje har jag fått stryka några "hemmafruförnödenheter" på listan såsom Lysols automatiska tvål-refill och Gel-kluttarna till toan, för de har hittat hit till Sverige under tiden vi varit borta! :)
Nä, det är såklart inte så att jag inte tror att det finns nödvändigheter här, det är bara så att vissa superfiffiga saker saknar jag lite, de förenklar vardagen.

Nu ska jag använda mig av priceline.com och lägga ett bud på ett hotellrum; får jag det så har jag lite större shoppingmarginaler... ;)

Godnatt från en samtidigt surfande, EM-fotbollstittande, tedrickande och lappskrivande trebarnsmamma!

Tacksam för antikvariat!

Time flies as usual... Kan inte tro att jag inte skrivit sen i mars; dagarna bara flyter ihop med jobb, barn, handla, fixa i trädgården, städa, plocka legobitar, laga mat, natta osv...
Jag har fått några glada tillrop med anledning av bloggen - tack! Blir såklart peppad att skriva igen, för det är ju så roligt egentligen!

Jag var i Paris för ett par veckor sedan och allt sedan jag kom hem har jag letat efter kamerakabeln för att kunna ladda ur bilder... suck. Mest är det bilder på motorer och diverse maskiner eftersom det var en jobbresa till en stor mässa, Intermat. Men några lite roligare bilder finns också fast de får nu vänta.
På resan hade jag med mig en intressant bok, "Amerikanerna Sådana är de, så tänker de" av Staffan Ekendahl. Jag hade bara kommit en fjärdedel in i den när jag glömde den på flyget... När jag skulle beställa den i bokhandel på Internet var den slut hos förlaget. Men så testade jag Antikvariat.net och där fick jag napp! Vilket flyt; jättetrist om jag inte hade fått läsa klart. Den låg i brevlådan härom dagen, fint inslagen och i perfekt skick. Fantastiskt, jag som i mitt tidigare liv gått och grottat i antikvarier i hopp om någon speciell bok och nu kan man hitta den hemma i datorn och få den till brevlådan!!

Nu är det dags att gå och sällskapa lite med nämnda bok - Gonatt! :)

Från Los Gatos

I natt kom vi till Newark efter en lång och jobbig resa från San Francisco, kraftigt försenade. Vi orkade aldrig åka in till New York (Manhattan) idag som planerat utan blev kvar på hotellet på New Jersey där vi har badat i utomhuspoolen och ätit på Applebees och Starbucks härintill.

Vi längtar hem nu och ser fram emot att sätta oss på planet onsdag em, även om det aldrig känns särskilt kul att anlända till Arlanda kl 07:15 när barnen sover tungt sedan ett par timmar tillbaka och man själv knappt fått en blund i ögonen pga den korta natten...

Men det är inte utan att vi saknar vår sista vistelseort Los Gatos och vår kära familj där. Det var så mysigt och vi har fina minnen därfrån.
Mexikanska favoritrestaurangen Andalé t.ex. med sin härliga bakgård där man kan njuta av den goda maten.
Gabbis var mer imponerad av den nyöppnade Applebutiken där hon hittade en dator fullmatad med barnprogram. Hon fick tom åka med dit en andra gång eftersom hon tyckte att det var så roligt att köra dator på plats i Silicon Valley...

Överhuvudtaget är det mysigt att promenera i Los Gatos och kolla in alla fina hus och butiker längs huvudgatan Santa Cruz Avenue.
Apropå fina butiker förresten så finns det ett område i grannstaden San Jose som heter Santana Row och där är det fullproppat med flashiga och exklusiva butiker och trevliga restauranger. Min faster Z och jag fick en härlig tjejdag med god mat och lite shopping där, den sista på amerikansk mark för min del för denna gången, sedan fanns ingen mer plats i väskorna... :) En sak som slog mig var att de flesta var slanka och välvårdade (dessutom snyggt klädda); jag tror inte att jag såg en enda överviktig vid det här besöket, däremot en hel uppsjö cyklister och joggare. I Columbus var det mer tvärt om.
På Santana Row förresten bor bl.a. det svenska hockeyproffset Douglas Murray  som spelar i San José Sharks, kan tänka mig att han har det bra i det behagliga klimatet och den trevliga omgivningen. 

En dag tillbringade vi på Happy Hollows, en härlig park för barn med både djur, diverse åkattraktioner och lekplatser. Innan vi kom dit lunchade vi i Little Vietnam och vi var de enda västerlänningarna så långt ögat nådde. Senare fick vi reda på att vi hade besökt en av de farligaste platserna i San Jose men på dagen verkade det iaf kav lugnt.

Idag pratade jag med min faster och hon sa att Bo, deras Grand Danois, gick och hängde med huvudet; det hade blivit tomt efter oss.

Snart lämnar vi ett tomt rum efter oss här med men först ska vi få oss lite mer nattsömn än vi fick natten innan, har vi tänkt.
Good Night from New Jersey!

Bo hemma i trädgården med kompisarna Gabi och Alba.

Kusin R:s söta lilla Haley, barnens favvis, fanns alltid i närheten... (Fotograf: Gabi)

Farväl till Det lilla huset på Mellanvästernprärien...

Vi är nu i Los Gatos, California, sedan några dagar och bor hos min faster med familj. Det är så otroligt skönt att bo i ett riktigt hem och slippa nya hotellrum och äta på restaurang hela tiden! Samt jättemysigt att träffa kära vänner förstås.
Jag ska berätta mer om vad vi har sett och gjort men tills dess kommer bilderna från flytten som inte gick att ladda upp tidigare. Vårt f.d. hem är på den översta bilden - "The Little Green House on the Corner" som det kallades! Så mysigt med sina vinklar och vrår på den sparsamma ytan på drygt 300 kvm...

Igår fick vi förresten besked om att containern anlänt till Sverige - fyra veckor efter den gick iväg, fastän de sa att det skulle ta mellan sex och tio veckor! Så igår fick vi bråttom att skicka iväg tullhandlingarna som flyttfirman sagt att vi kunde vänta med tills kom till Sverige eftersom vi skulle få vänta på containern...

I två dagar packade flyttkillarna in våra saker; det gick åt hur mycket bubbelplast, tejp och kartong som helst! Och massor av papper i kartongerna... Jag funderar redan på hur vi ska mäkta med att slänga alltihop sen... Många turer till återvinningen blir det.

Flyttbilen kom den tredje dagen.

Jag vet inte om jag berättat om madrassen "Barbapappa" men inpackad och utlyft blev den med fyra mans hjälp (plus en flyttgubbewanna-be... "Yo don' wanna be a movah, Am suh' 'boud tha'! ")

När vi fått in våra kartonger etc byggdes en vägg upp inuti containern för att ge plats åt bilen.

Bilen på plats, klart för avfärd.

Bye, bye, see you later Over There!

Från stad till öken

I Las Vegas kan man bo på alla möjliga fantasihotell; här är "New York, New York", ett hotell uppbyggt i modell med namngivna gator inuti. Plus en berg-och-dalbana som går inne och utanför hotellet och kittlar i magen...

På väg mot Death Valley passerar man ett ödsligt landskap och man har inte så mycket service att välja mellan. Vi hade bara ett val när det gällde lunch och det blev på Nevada Joe's...

...ett ställe som specialicerat sig på stabbig "trucker friendly" mat (typ drypande pommes och kycklingsallad bestående av stora bitar kyckling och några få isbergssalladsblad för syns skull) samt Aliens! "Area 51" ligger i närheten, ett område där det sägs att man hittade ett ufo på 50-talet och det påstås att någon amerikansk myndighet fortfarande har en nedfryst utomjording någonstans...! 

Death Valley - varmt och torrt. USAs lägsta punkt ligger här och det finns inte mycket till synligt liv. Förutom turister då och folk som sprang ett Ultra Marathon genom dalen! Tyckte man inte att det var varmt innan så... Vi valde en väg genom parken som visade sig vara extremt brant och var lite som smala alpvägar bitvis. Vi var tvungna att stanna i en lång nerförsbacke eftersom våra bromsbelägg började ryka i hettan och bromsarna höll på att tappa sin verkan. Men allt gick bra, vi hittade en plats att stanna precis i rätt tid.

Nu ska vi lämna Bishop där vi övernattat och åker vidare mot Yosemite och förhoppningsvis kommer vi fram till våra släktingar i Los Gatos till kvällen! På återhörande!

Från östkust till västkust på en vecka

Vi hade en skön badsemester i Myrtle Beach och därefter besökte vi den underbart vackra staden Charleston, även den i South Carolina. Resan hem gick förvånansvärt nog i ett svep, kanske tack vare de nya spelen - en bra investering mao.

Myrtle Beach - utsikt från hotellrummet.

Många mysiga gator i Charleston, SC. Här på bilden kallas huslängan Rainbow Row; ett f.d. förslummat område som köptes upp av ett par på 30-talet och därefter renoverades, vilket inspirerade andra att göra detsamma.

Vi fick två intensiva dagar i ett mycket varmt och fuktigt Columbus (över 100 Fahrenheit, ca 38 C) då vi packade och rensade det sista plus gjorde alla de där sista ärendena som måste göras (bl.a. tre tandläkarbesök på en dag, byta sex klockbatterier, beställa och redigera i skolans årsbok och adressändra) plus att Elias skulle hinna med sin sista engelskalektion. Jäktigt värre alltså. Allra sist innan resdagen hann vi förbi vårt f.d. bostadsområde för att hämta lite saker och när Gabi fick se vårt gamla hus började hon gråta och ville till sitt hus och cykla... hon var så ledsen, det är ju det enda hem hon känner till och hon trivdes så bra där precis som vi andra.

I tisdags flög vi till Phoenix där vi stannade två nätter och laddade batterierna innan vi åkte mot Gran Canyon. Idag har vi åkt ett tag på Route 66 och fått i oss lite 50-talsnostalgi i Seligman, därefter hamnade vi i flashiga Las Vegas.

En skön baddag på hotellet i Phoenix.

På väg mot Flagstaff stannade vi till i Sedona och beundrade bergen.

Ingen bild i världen gör Grand Canyon rättvisa. Det är makalöst mäktigt och vackert; har man inte känt sig hänförd någon gång så gör man det garanterat här.

Seligman vid gamla mytomspunna Route 66. Vi gick inte in till nostalgibutiken på bilden, däremot valde vi att fika på Road Runner som har massor med roliga prylar plus ett underbart gott kaffe - Starbucks förstås!

Nu ska jag sova i den goa Vegassängen. Imorgon bär det av mot Death Valley och därefter mot San Francisco; natur och stad om vartannat. Vi höres! :)

Maratonresa med bil

Varför tar en resa, som enligt Google Maps ska dryga 12 timmar, tre dagar att göra för oss?
Visserligen tog vi en liten omväg över Smoky Mountains National Park på en krokig väg och det kryllade av turister (och bilköer) både där och när vi närmade oss Myrtle Beach. Vi har även tre osynkade barn när det gäller nödpausar.
Vi har försökt att kort tiden med att ta någon Drive Thru' bl.a. och försöker få alla att sträcka på benen samtidigt. Idag tog vi dock en extra bensträckare på Walmart och inhandlade diverse spel, uttråkenivån i bilen blev för påtaglig till slut. Men ändå, två övernattningar...
Nåväl, i eftermiddags kom vi iaf fram till en varm badort med regn i luften men imorgon hoppas vi kunna ladda batterierna lite på stranden innan vi ska bege oss vidare.
Vi höres - Stay Tuned!

Hälsning från SC...

Igår, när amrisarna firade 4th of July som bäst, drog vi kosan österut. Vi är på väg mot Myrtle Beach och Charleston i South Carolina och vi körde nyligen över gränsen till SC och har hamnat utanför Spartanville där vi har vår nattvila.

Efter den intensiva flytthetsen kan vi äntligen lämna just det momentet bakom oss och vi känner oss ganska lättade över det...
Här tänkte jag visa några bilder men Blogger är inte med på det ikväll tycks det, hm. Det är väl dags att sova då, antar jag. Imorgon har vi 4 tim körning, sen kommer det en hälsning från beachen istället. See ya'll!

Längtan

Jag Skypeade med familjen ikväll, jag saknar dem så himla mycket redan och jag är faktiskt glad över att få åka hem igen imorgon!
Det var skönt att få en dag utan krav och stress och det var underbart att få bada i Karibiska havet igen, det var en bonus (tänk en sån tur att det var mycket billigare att åka hit än norrut till Kanada...). Men blod är tjockare än vatten och nu vill jag krama barnen!

Sen kommer jag otåligt vänta in först måndagen då T får skjutsa mig ännu än gång till SSA och sedan tisdagen då han får agera taxi till BMV, förhoppningsvis för sista gången. För då räknar jag med att jag ska ha kommit in i systemen och ha körkort igen. Eller så får jag göra om alla prov igen. Eller så händer nåt annat som poppar upp som en not so nice surprise.
Men en sak i taget och imorgon ska jag försöka komma ihåg att skriva fel förnamn på I-94, alltså rätt namn. Eller tvärtom alltså. Annars måste jag hit igen om det blir fel. Hm... vilket var rätt nu då...?

Hola Mexico!

Ja, då var man här, i Cancun, thanks to Social Security Administration...
Resan gick bra, faktiskt riktigt avkopplande utan barn att hålla koll på. Lite konstig känsla, men ändå. Sovmorgon, buffet frukost, vit sandstrand och en skuggig, varm bakong att surfa på. Ska försöka njuta medan det varar; imorgon fm bär det av norrut igen! :)

Fast i den amerikanska administrationen...

Long time no hear... sen vi kom hem har vi haft kyla, värme (+25C), kyla och snö, värme igen och så några åskoväder däremellan, sjuka barn etc, mao en vanlig vår so far.

Vanlig med ett undantag: jag har inget körkort!
För en vecka sen skulle jag förnya det då det gick ut - en enkel process i vanliga fall. För T gick det smärtfritt men för mig, som har ett förnamn före mitt tilltalsnamn, gick det sämre. De hade uppdaterat systemen på fordonsmyndigheten och mitt pass och visum matchade inte mitt Social Security Card som bara hade mitt (svenska) tilltalsnamn.
I korthet åkte jag till S.S. Administration där de vägrade att lägga till mitt första namn, trots att det står på körkort, pass, visum etc. Det enda de tittar på är en lapp man själv fyller i när man kommer in i landet, I-94, och där hade jag skrivit mitt vanliga förnamn...
Fick leta (ingen myndighet verkar se helheten) mig vidare till Homeland Security i Indy, hamnade på USCIS (typ immigrantbyrån) som hänvisade vidare till US Border and Customs Protection där de sa att de kanske kunde hjälpa till om jag faxade in uppgifter och sen skulle de ringa mig nästa vecka för en ev intervju. Eller så kunde jag riva ut I-94 och skicka till någon annan myndighet och be att de rättade till namnet. Under tiden de administrerar ärendet skulle jag vara utan giltigt körkort och inte kunna lämna landet...

Vad göra? Den här veckan har maken fått skjutsa, hämta och handla och det funkar inte i längden (plus att det är ganska jobbigt att inte kunna köra bil i en omgivning där det inte finns någon kollektivtrafik öht och att cykla med tre småbarn när det inte finns cykelvägar... I don't think so).
Snabbaste och billigaste lösningen: jag åker till Mexiko - idag! Så nu ska jag packa min enda väska (handbagage!) och göra mig redo för att T ska komma förbi och skjutsa mig till flygplatsen. Känns konstigt att packa utan att behöva fundera på skötväska, snacks, sagoböcker, extrakläder mm, men väldigt befriande att bara behöva tänka på sig själv i stressiga säkerhetskontroller etc. Nu hoppas jag bara att detta löser mitt problem nästa vecka!
Vi höres... Adios Amigos!

En tidsresa till värmen

Vi lämnade kylan i Saint Louis och styrde kosan söderut till Arkansas, besökte därefter Elvis Presleys Graceland i Memphis, TN. En fascinerande upplevelse även för en som inte är Elvis fan. Det var som om tiden stått stilla sedan 70-talet och man fick en

tidsresa tillbaka till tiden när det begav sig. Tyvärr hann jag inte njuta så mycket av lyxkitchen eftersom sonen, strax efter att vi gått in i huset (som, när man lämnade, inte fick gå in i igen) blev akut kissnödig. Vad göra? Dra igenom så fort som möjligt, för att

låna Elvis toalett kunde vi bara drömma om.
Hann ta en del kort längs vägen dock så det gick att studera lite detaljer i

efterhand, haha.

Mycket att se förutom huset; kostymer,

alla utmärkelser såsom guldskivor (i ett eget hus), hans flygplan, bilsamlingen i eget museum, familjebegravningsplatsen mm.
Och så njöt vi av värmen som kom!

Dagen efter, igår, var vi på Memphis Zoo och det var 25-30 grader - härligt!

Igår kväll hamnade vi i Nashville, TN, där vi befinner oss just nu.
Härnäst på agendan står poolbad med kidsen, sen får vi se. Howdy hoo!

"Surprise Snow"...

Innan vi åkte så kollade jag väderprognosen och den kallaste dagen skulle vara idag måndag med +11C och lite regn. När vi drog ifrån gardinerna i morse så snöade det (liksom fortfarande) och maxtemperaturen kommer att bli 4 blygsamma grader. På den lokala nyhetskanalen kallar de det för Suprise Snow.
Nyheterna här på hotellet lyser i övrigt med sin frånvaro, det är bara en massa såpor, reklam etc och man är ganska avklippt från omvärldens händelser. Vill vi bli uppdaterade med mer relevanta news, såsom katastrofen i Japan t.ex., får man hänga på Internet eller bläddra i USA Today.

Nu ska jag lämna nätet och vi ska göra oss i ordning för en innedag på Saint Louis Science Center... (Ja, jag skippade allt vad vinterkläder heter när jag packade vårklädesbagaget - fortfarande hoppas vi på åtminstone en varm torsdag då det är utlovat 27 sköna grader på vårt nästa resmål)
Have a Nice Day!

St Louis - barnens favvis

Vi har tillbringat lördagen i St Louis, Missouri och dagens huvudattraktion var City Museum, ett makalöst och unikt ställe designat för barn med ett ändlöst myller av gångar, labyrinter och diverse galna konstruktioner där det inte finns en sportslig för föräldrarna att hålla järnkoll på sina kottar. Stället är uppbyggt i flera våningar och man kan göra upptäcksfärder både inomhus och utomhus. Vi är här med en annan svensk familj och det kändes extra bra idag då vi kunde hjälpas åt att försöka hålla koll på kidsen (vilket var hyfsat svårt ändå; när det släpptes iväg drog de ofta iväg åt olika håll, ungefär som biljardbollar när man öppningsspränger).

Vi fick även en god men intensiv middag på The Old Spaghetti Factory så efter den här dagen är jag både trött och mätt och ska nu joina resten av familjen som ligger och trynar för fullt.
Hörs igen!

Drive-Thru' Snow Days

Vi fick "fira" nyår i bilen på Hwy I-65 och njuta av naturens eget fyrverkeri; det var åska och ösregn, all snö var borta när vi kom hem från vår förlängda julsemester.

Desto mer snö är det nu och igår var skolan stängd pga den vita nederbörden. Imorse annonserades att det skulle vara 2h fördröjning på skolorna och då kör vår på som vanligt så jag gick upp 6:15. Strax före sju när jag höll på med lunchboxarna kom meddelande om att det skulle vara stängt idag med... Men barnen är på strålande humör, snöbingo för dem!

Igår kväll skottade jag vår plus en grannes uppfart men det behövs nog en liten putsning idag med, så får barnen stojsa av sig lite energi.
När det var en snow day strax före jul så gjorde jag bekväma drive-thru-ärenden från bilen, dels till CVS (apoteket), dels till banken (med rörpost! Tänkte att den tekniken dog ut på 80-talet men där hade jag fel).

Apoteksservicen uppskattar jag väldigt mycket och hade önskat att den fanns i Sverige - perfekt att slippa gå in i apoteket och köa med sjuka barn, men även bra om också sjuka vuxna stannar i bilen och inte smittar ner folk i butiken.

Nu ska jag ägna mig åt mina små friskusar så att de får en bra Snow Day! Insnöade hälsningar från ett vitt Columbus!

Happy New Year from New York!

För exakt ett år sen var jag och T på besök i NYC utan barn och nu är vi här igen på nyårsaton... Kändes roligare då för nu längtar vi hem! Vi är ganska trötta på att bo på hotell, äta på restaurang med barn (det har gått förhållandevis bra; de sköter sig ganska bra men har ju inte så mycket tålamod att sitta still...) och packa om våra väskor. Trötta på de få kläder vi har för det här klimatet - mao, det ska bli himla skönt att åka hem ikväll! Och det räknar vi med att göra denna gång så nästa gång jag hör av mig borde vi vara hemma i Columbus, IN - förhoppningsvis! :)
Gott Nytt År!

Stuck in... Rockville Centre?

Idag (eller igår, tisdag) påbörjades hemresan mot Indianapolis.
Vi visste att det var snökaos i New York där vi skulle mellanlanda, men flygplatsen (JFK), som varit stängd i två dagar efter snöstormen i söndags (då det kom 70 cm, se bilden där snö ligger på en ställning utanför fönstret), hade öppnat igen och imorse stod det att våra flyg skulle gå som planerat. Vi tyckte att vi hade världens flyt eftersom båda flygen hade varit inställda både söndag och måndag.
Flyget gick punktligt men i höjd med North Carolina gjorde piloten en extralov för att han inte fick landa som planerat och innan vi landade hade han hunnit med fyra extra rundor över New Jersey vilket var rekord för honom. Bränslet höll på att ta slut och han gjorde oss beredda på att landa på en annan flygplats för att tanka men i sista stund blev vi prioriterade och fick landa.
Vi blev två timmar sena och klev av samtidigt som vårt nästa flyg skulle gå, men det var inställt så det spelade ingen roll.

På JFK är det kaotiskt och folk ligger och sover på golvet och på tältsängar överallt. Delta, som vi flög med, kunde inte hjälpa till med något annat än att boka om oss till den 31:a...
Vi skippade deras mastodontkö med att få hjälp med hotellbokning (som man ändå fick betala själv) och ringde själva runt till några flygplatshotell men allt var fullbokat. Klockan närmade sig 23 och läget började kännas jobbigt men så ringde jag till ett av våra favorithotell och de hittade till slut ett rum i Rockville Centre på Long Island.
Vi är dyngtrötta och vet knappt var vi befinner oss men är så tacksamma över vårt stora, härliga hotellrum och vi ser fortfarande folk som kommer i NYC-taxis från flygplatsen, även piloter, så vi känner oss så glada över att vi fick tag i detta trots allt... Och lättade över att vi inte satt fast i 11 timmar på planet, se cnn.com.
Nu ska jag sova - Good night!

Tillbaka i San Juan

Ahoy Matey! Här gungar det fortfarande för fullt efter en vecka till sjöss...
Båten förflyttade sig på nätterna och vi vaggades skönt till sömns men sista nätterna var det märkbar sjögång och det har satt sig i huvudet.

Vi fick en helt fantastiskt fin båtvecka med utflykter och bad på i ordning St Thomas, Barbados, St Lucia, St Kitts (julafton; julaktiviteter ombord på kvällen annars inte mycket till julkänsla...)och St Maarten. Vi har hundratals bilder, några kommer i kommande inlägg.
Det serverades massor med läcker mat i många olika restauranger ombord (bl.a. otroligt god trerätters på kvällen och a la cartemenyn var ny varje kväll), det var bara att sätta sig till bords närhelst man kände för det - perfekt för oss med barn och så skönt att slippa tänka på matlagning, disk mm. Tom tvätten fixade de... Så nu har vi blivit mäkta bortskämda ett tag och varvar ner på Puerto Rico innan det är dags att åka hem till vardagen i Columbus igen.

Sista badet på resan tog vi i St Maartens underbara turkosa vatten med den vita sandstranden... Miss it!

San Juan är USA:s äldsta stad (Old San Juan, grundad på 1500-talet) och stora delar är omgiven av gamla stadsmurar med ett par stora fort i ändarna.

Vackra gamla hus och mysiga stenlagda gator där bilar tyvärr är tillåtna vilket gör det lite svårframkomligt till fots (särskilt om man har en sulky också).

Frodigt och grönt även inne i staden.

Nu ska vi ta vara på vår sista semesterdag och ta oss ner till den närbelägna strande på Isla Verde. Hej så länge!

Uppe i det bla...

Den senaste veckan har varit grymt spackad med alldeles for lite somn...
Just nu sitter jag och familjen bankade i business nagonstans mellan Indianapolis och Orlando for vidare transport mot San Juan pa Puerto Rico infor var Karibien cruise. Det ska bli sa skont efter avklarat scrapbookande, pepparkaks- o lussebakande, 16 lararpresenter, Sverigepaketskickande, luciafirande, julshower, dioramabyggande, paketbytande pa skola o annorstades plus en del andra decemberaktiviteter forutom det vanliga och nu packandet till fyra personer, inklusive nagra julklappar, resten far vi ta nar vi kommer tillbaka hem igen.
Jag ar faktiskt ganska slut och ser verkligen fram emot att slippa laga mat mm i nagra dagar. Vi kommer att besoka St Thomas, St Lucia, St Kitts eller Antigua, Barbados och St Maarten, om jag inte minns fel, sen stannar vi ett par dagar i San Juan.

En sak som gramer mig ar att jag for forsta gangen i mitt vuxna liv bommade att skicka julkort, det fanns helt enkelt inte tid. Min ambition var att gora egna julkort i ar; att klippa, klistra, mala o stampla, det hade varit sa roligt. Sen tankte jag skicka kopekort men hann inte det heller och nu vet jag inte ens om vi har internettillgang sa det blir val inte ens e-kort. Jag hann inte heller sla in barnens julklappar fardigt sa det far jag gora nar de sover nar vi kommer tillbaka, men jag kan knappast gora julkorten da ocksa, haha.

Om jag har internettillgang nagon gang fore/efter batresan sa ska jag beratta hur vi har det.
Nu ar jag for trott for att tanka mer o ska forsoka koppla av lite innan det ar dags for flygbyte.
Take care och God Jul om vi inte hors av innan den 24:e!

Nattsudd med resedrömmar

Här sitter jag ensam i natten och pillrar med datorn efter en heldag med julpyntning (här startar skarpt läge under Thanksgivinghelgen), vilket tog lite tid när man har medhjälpare.
Datorpillrandet har dock äntligen gett resultat då jag nästan har bokat klart vår julsemester. För en vecka sedan bokade jag en båttripp från San Juan (Puerto Rico), men eftersom det är en ö en bra bit bort så måste vi boka flyg dit. Priserna har varierat lite och för tre nätter sedan bokade jag resan dit med ett bolag och med is i magen väntade jag med hemresan. Det såg ganska mörkt ut för priserna gick bara upp men nyss fick jag bingo hos ett annat bolag på lite omvägar!
Måste även boka hotell för några övernattningar, men det får bli en annan natt (eller dag, förhoppnigsvis).
Nu ser jag nästan i kors, återstår att se om jag orkar upp imorgon bitti för ett pass på gymmet...
Godnatt från ett nollgradigt Columbus!