Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg

14 mars 2011

St Louis - barnens favvis

Vi har tillbringat lördagen i St Louis, Missouri och dagens huvudattraktion var City Museum, ett makalöst och unikt ställe designat för barn med ett ändlöst myller av gångar, labyrinter och diverse galna konstruktioner där det inte finns en sportslig för föräldrarna att hålla järnkoll på sina kottar. Stället är uppbyggt i flera våningar och man kan göra upptäcksfärder både inomhus och utomhus. Vi är här med en annan svensk familj och det kändes extra bra idag då vi kunde hjälpas åt att försöka hålla koll på kidsen (vilket var hyfsat svårt ändå; när det släpptes iväg drog de ofta iväg åt olika håll, ungefär som biljardbollar när man öppningsspränger).

Vi fick även en god men intensiv middag på The Old Spaghetti Factory så efter den här dagen är jag både trött och mätt och ska nu joina resten av familjen som ligger och trynar för fullt.
Hörs igen!

17 februari 2011

Box Tops-klipp

Idag har vi haft +19 grader! Det är första varma dagen i år men det är lite för tidigt för vårvärme så det kommer att bli kallt igen. Tyvärr så kom jag inte ut så mycket med min lille sjukling men om det är så här varmt imorgon (torsdag) kommer det nog att bli en åktur med Mustangen som stått och samlat damm i garaget sen i november...

Om man måste stanna hemma så finns det en massa saker att fixa, t.ex. så kan man klippa Box Tops om man samlar på det. Det gör jag; sist jag lämnade in hade vi fått ihop närmare 200 små kuponger vilket gav nära 20 dollar till skolan. Box Tops sitter på massor av olika matvaror, kontorsprodukter mm och varje kupong är värd 10 cent (ca 70 öre) så om man köper produkter med Box Tops och klipper ut dem till skolorna så kan de sedan casha in dem. Det är en av de välbehövliga inkomstkällorna för dem (och antagligen säljer de sponsrande produkterna bättre också).
(Kolla förresten in Scooby-snackset; glutenfria och naturligt smaksatta gelégodisar som är en "Excellent Source of Vitamin C" - ha mao inte dåligt samvete för det melliset!)

Ha en bra torsdag - Stay Tuned!

01 december 2010

Påslogik...?

När jag handlade mat på JayC härom dagen tillfrågades jag som vanligt om jag ville ha gallondunken (ca 4 liter) med mjölk i en plastpåse eller inte och jag tackade nej. Den som packade påsarna satte på ett grönt tack-klistermärke som upplyste om att en plastpåse sparats.
Väl hemma var det en förbryllad JayC-kund som packade upp plastpåsarna som i vissa fall bara innehöll en enda vara (och det var inte typ ägg, kladdiga kycklingfilépaket etc) och inte riktigt kunde förstå logiken i påssystemet.
Kunde de inte bara skippat klistermärket och sparat lite på resurserna för papper, klister och tryckfärg också...? :)

22 oktober 2010

Julfeeling

Vissa dagar hinner jag inte ens peta på min dator och igår var en sån dag. Då hade jag fullt upp med en massa andra saker och bland annat så åkte jag till Walmart, där de piggade upp sina kunder med stämningsfull julmusik i Halloweentider.
Kanske var det det som omedvetet gav mig pepparkaksfeeling eftersom ett paket med Anna's Ginger Thins hamnade i kundvagnen; yummy!
Framåt kvällen fick vi ett trevligt svenskbesök som hade med sig några andra svenska godsaker, mmm... Tack för det!

Vill man få mer jul kan man åka till Menard's som återigen öppnat upp sin Enchanted Forest. Jag var där med tjejerna härom dagen och för mig kändes det väl sådär att vara omgiven av alla julljus och glittrande, snurrande julgranar i oktober, men Alba och Gabi stortrivdes förstås och lät sig hänföras av blinget...

Nu ska jag lägga mig, har näst intill paltkoma efter en rejäl middag på Texas Roadhouse tillsammans med en granne (vi hade en "Ladies Night Out"). Zzzleep Tight!

01 september 2010

"Doggy Bag"

Idag avnjöt jag en lunch hemma, favoriten Southwestern Quesadillas från Chili's. Det var inte hämtmat utan rester från gårdagens besök på restaurangen.
Om man inte orkar äta upp jätteportionerna som ofta serveras på restaurangerna här så blir man vanligtvis tillfrågad om man vill ha en "box", dvs ta med sig resterna hem. Om det är mat som blir bra att värma upp igen så tackar jag ibland ja om jag ändå tänkt luncha hemma själv dagen därpå.

I Sverige skulle man ju inte drömma om att be om att få ta med sig resterna hem, men egentligen är det konstigt att det är så; Sverige är före USA i miljötänk, återvinning etc medan man i konsumtionslandet USA generellt är ganska slösaktiga och bekymmerslösa när det gäller miljön. Borde det inte vara självklart att ha möjlighet att ta vara på restaurangmaten i Sverige också? Stod det inte på mjölkförpackningarna i somras att 1/4 av all mat slängs (alltså inte bara restaurangmat utan totalt, om jag minns rätt)?
Fast vid närmare eftertanke så är väl just restaurangportionerna i Sverige oftast så blygsamma att de lätt slinker ned vid själva besöket... Men ändå, möjligheten borde kanske vara självklar vid behov.

Funderingar i kvällsmörkret i varma Columbus men nu ska jag boxa morgondagens luncher till kidsen, dock ej rester... Ajöken!

17 november 2009

Bisonbiffburgare

Ikväll är jag trött och har idétorka vad gäller vad jag ska skriva om...
Idétorka är även ett kroniskt tillstånd när det gäller mig och matlagning; barnens kräsna enformighet har liksom tagit död på nästan alla kreativa initiativ. Skyller jag på iallafall, men det är väl när de är så kräsna som det egentligen är tillfälle att ta ut svängarna och bjuda på något annorlunda för att hitta nya favoriter, men oftast vågar jag inte. Dock har jag vågat bjuda barnen på spännande Bison-biff! Eller, det var väl kanske snarare vi vuxna som tyckte att det var spännande med lite cowboys-och-indianer-nostalgi... Barnen har inte en susning om vad det är som är så speciellt med bison, och ärligt talat så smakade det inte särskilt annorlunda heller, om jag tänker efter...

30 oktober 2009

Naturlig höstprydnad


Om man vill höstpynta med pumpor men inte med de vanliga, stora pumporna så kan man köpa "minipumpor" i blandade former och med olika färger, mönster och struktur. De ser nästan konstgjorda och målade ut och håller jättelänge.
Men de är inga pumpor utan vintersquashar och de är ganska ovanliga att tillaga, men de ska vara söta och delikata och dessutom sprängfyllda med vitaminer, fibrer och andra nyttigheter.
Där ser man. Vi ska på en Halloweenfest och jag ska bidra med en sallad, men jag tror inte att de små squasharna blir en del av den.
De är för fina för att jag ska kunna sätta kniven i dem, mina små prydnadsvitaminbomber...

14 oktober 2009

Prezidentpriz och Pizza

Presidenten mejlar mig lite emellanåt och nu senast skickade han ett långt mejl med en förklaring till varför han bestämt sig för att acceptera Nobels fredspris.
Ja, det var ju inte bara han som blev förvånad, som bekant, utan i princip alla, utom Nobelkommittén då kanske (eller drog de lott?).

En annan sak jag blev förvånad över var nu ikväll när två svenska pizzabud knackade på dörren och hade med sig två stora pizzor till middag - och nu menar jag bautastora; kartongerna var 74 cm i diameter! Hade aldrig sett så stora pizzor förut men de kanske är normala här...
De var hur som helst yummiga och alla, inklusive våra pizzabudsgäster, blev såklart väldigt mätta och nöjda! Thanks a lot!

13 oktober 2009

Oredan Side by Side

Vi har en Side by Side-kyl/frys, dvs kylen och frysen sitter ihop i en enhet men frysen är hälften så bred som frysen.
Den typen är väldigt vanlig här och har även kommit till Sverige, har jag sett.

Jag gillar kylen, den är helt ok, och frysen har en vatten-/ismaskin på framsidan som jag uppskattar (isen är toppen fr.a. alla heta sommardagar och det filtrerade vattnet en nödvändighet året om eftersom det annars smakar klor). Men frysen lämnar mycket i övrigt att önska...
I det här fallet beror oredan inte på att jag är slarvig, men kanske okunnig? Om någon kan ge mig tips på hur man bär sig åt att få in förpackningar (glass, burkar med hemlagad mat, fiskpinnar etc) och påsar (bröd, pommes, köttbullar etc) som ska ligga fint på gallerhyllor utan stödkant och inte glida och rasa ut så fort man öppnar frysen eller ska ta ut nåt lite längre bak, så är jag djupt tacksam!!! För det här är ett irritationsmoment dagligen.

Om man bara har fyrkantiga färdigrättskartonger typ pizza och ett par pommespåsar (finns en liten korg längst ner) så vore problemet löst.

...Ooops, det är ju mig det är fel på för jag har inte rätt matlivsstil för den här frysen!
Lösning: kidsen får lära sig att äta mera pizza och annat färdiglagat och jag slipper laga mat på kvällarna till deras lunchlådor - yippi!

08 juni 2009

Helgens BBQ-besök

Vi hade hört från olika håll om olika svårigheter som kan uppstå när man bjuder in amrisar; de tackar nej till att bli bjudna på mat för att slippa bjuda igen; de vill inte bli bjudna på hemlagat för att de kör med hämtpizzabjudningar själva; de säger att de ska komma men dyker aldig upp, alt. de ger varken besked om det ena eller andra men dyker upp i alla fall; de är slafsigt klädda och äter bara med en gaffel - för att nämna några negativa exempel (kommer inte på att jag hört några positiva i skrivande stund, men de finns förstås också).
Min spontana inbjudan kvällen innan till grannpappan med fru och fem barn mellan fem och fjorton år hade alltså förutsättningar att kunna gå snett från början...

När vi kom hem från vår utflykt på lördagseftermiddagen skyndade jag mig till affären och bunkrade upp rejält; de har ju trots allt två tonårssöner). Jag dukade upp för grillning utomhus så att alla skulle få plats, plus att jag inte ville ha en massa röj inomhus.

Klockan sju dök de två yngre bröderna och lillasystern (ca åtta, sju resp fem år gamla) upp och tackade för inbjudan, frågade artigt om de fick komma in, tog av sig skorna och rusade sen in som ett gäng termiter och nagelfor huset. Jag slängde in nachipsen i ugnen, väntade, tog ut dem och efter en kvart började jag undra om vi skulle få mer besök än de yngsta barnen? Jag såg att pappan höll på med bildammsugaren utanför garaget så jag plockade upp lite av grannbarnens kvarglömda uteleksaker och gick dit för att lämna tillbaka dem plus få en hint om det skulle komma några fler... Mamman i huset hade inte möjlighet att komma med och den näst äldste sonen valde också att stanna hemma men den äldste hängde med pappan.

Jag hade fixat ganska mycket mat (à la amerikansk BBQ med div tillbehör så att det skulle passa deras smaklökar) men de var väldigt försiktiga med att ta för sig (utom de yngsta som skyfflade in och sen fortsatte med sina upptåg) och pappan lämnade t.o.m. kvar en stor bit av biffen på tallriken och sa att det var till hans fru. Vi hade annars en trevlig middag och utbytte div info om jobb, samhällsläget, USA/Sverige etc. När de gick hem fick han med sig mer än den halva biffen, efter att han försäkrat sig om att vi inte behövde det själva (bl.a. jätteburk med cole slaw, grillade grönsaker och marinerade, ogrillade biffar) och vi behöll chipspåsarna de hade haft med sig.

Lite funderingar efteråt är om de var ganska små i maten för att de är rädda att behöva bjuda igen eller om det inte var gott? Och var det ofint av mig att skicka med överbliven mat, fastän vi tror att de har det lite knapert?
När jag träffade grannpappan och hans fru idag sa de ingenting om gårdagen så jag fick ingen mer input om det. Men det var intressant med vårt första amerikanska grannmiddagsbesök och jag noterade att de var klädda "casual" plus att de åt med både kniv och gaffel (lite svårt att äta kött utan kniv iofs...). Vi får se när vi får tillfälle att studera infödda amerikaner på nära håll nästa gång - det blir nog upp till oss att bjuda in i så fall för jag räknar inte med att vi utlänningar ska bli inbjudna först iaf...

06 juni 2009

Sushi igen och hägrande stormiddag...

Idag har barnen varit SÅ stökiga och jag hade min engelskalärare här mitt i alltihopa medans de låg och fightades vid mina fötter... Men så fort Charlotte stuckit iväg (mot sin hägrande Florida-helg - hon skulle njuta lite extra när hon tänkte på mig...) så blev de så lugna och snälla, då de slapp dela mammas uppmärksamhet längre... *suck*

T kom iaf till slut hem från jobbet och hade med sig extrastor sushi - yummygott såklart och perfekt mat när man sitter ute och måste avbryta x antal gånger pga barnen; det gör ju inget om det kallnar...

Glad i hågen av den goda middagen passade jag på att bjuda hem en av grannfamiljerna när familjefadern återbördade E och samlade ihop alla leksaker som spritts omkring när barnen lekt.
Så imorgon, efter att vi socialiserat med Newcomers Club och deras Spring Social Event, åker jag till Supermarketen och storhandlar eftersom vi blir tolv (!) peroner till middagen! Oooops, ska bli spännande att se hur det går med logistiken, dessutom är det faktiskt vår första riktigt amerikanska middagsdejt! Fortsättning följer... :)

03 juni 2009

Baby Shower och markservice

En trevlig tradition här är Baby Shower - ett party som de blivande föräldrarna håller medan de väntar barn. Gästerna överöser då familjen med allt möjligt som kan behövas när babyn väl anländer; jag fick t.ex. guida en förvirrad festdeltagare som skulle välja babyblöjor på Walmart - lättare sagt än gjort om man inte redan är inne i blöjgamet...

Det finns en markservicetradition här också. En av våra grannar fick sitt första barn i lördags, en liten pojke. Den nya familjen har varit osynlig än så länge, men det har rått febril aktivitet i huset av föräldrar och andra som har stökat och grejat en massa. Jag fick reda på att det är tradition att man hjälper familjen och lagar mat m.m. när det är en nyfödd i huset, oavsett om det är första barnet eller ett syskon som flyttat in. Det förklarar mejl jag fått från stadens Newcomers Club och som jag inte riktigt fattade först, om matlagning till en medlem som nyss fått barn.

Jag önskar att det var tradition att laga mat till en trebarnsmamma någon gång emellanåt också... Men just ikväll går faktiskt den drömmen i uppfyllelse för då ska Red Lobster få brassa middag till nästan hela svenska hemmafrugänget här! Yummy!

07 maj 2009

Virusfria burgare?

På makens jobb serveras inte den allra bästa maten, milt uttryckt. Det enda man verkar kunna äta där är burgare och till det sallad istället för den feta pommesen.

Idag när de skulle luncha var salladsbordet borta och de sedvanliga plastbesticken var inpackade i hygieniska plastfodral. Den ensamma burgaren serverades dock på en flergångs porslinstallrik och drycken i oplastade engångsmuggar som man tar själv.
Ibland förstår jag inte riktigt logiken med saker och ting här, men "pig flu" (som de säger här i stan) -viruset kanske är speciellt attraherat av besticken och salladen?

Det påminner mig om när jag skulle flyga hem från San Francisco tre månader efter Elfte september. När jag skulle äta på flygplatsen och vecklade ur besticken låg där en vanlig metallgaffel och en plastkniv.
Varför var bara kniven utbytt och inte den vassa gaffeln? Och varför inte glasflaskor etc? Det var något jag inte heller riktigt förstod vitsen med.

Men å andra sidan är det ju bra att man gör nånting, det kan ju hjälpa (och i 9/11-fallet så har ju tack och lov ingen besticksincident skett, kanske tack vare plastknivarna...?).

Ruby Tuesday's yummiga burgare och
generösa
salladsbord går inte av för hackor!

29 april 2009

Avslöjad snacksnorpare!

Vi har ett skåp med diverse utflyktsmat och -snacks (torkad frukt, frystorkad dito, energibars, gellygodis som inte är godis egentligen, fast det nog är det iaf, salta kex, yoghurtmeltisar, grahamhoney bears, granola bars, princesskex och Bilar-dito, Scooby-grahamspinnar, fruktskruvar, fruktkrämer, goldfishes... you name it...).
Amrisarna är extremt uppfinningsrika när det gäller snacks och mellis på förskolan består oftast av snacks (i morse popcorn till A:s glädje) och någon enstaka gång frukt eller isglass, så våra två "stora" barn har blivit snacksexperter som håller ett öga på snacksskåpet hemma inför utflykter bl.a.

(Nu vill jag bara tillägga att vi inte frossar i snacks och jag var emot snacks i början, men eftersom det är det som finns här och det onekligen är väldigt smidigt att ha till hands om barnen börjar kinka eller man bara vill sätta lite guldkant på resan, så har jag bullat upp ett bra-att-ha-lager. Bad Mama... Men jag bullar upp med färsk frukt också för det finns det gott om här och det frossar vi gärna i!)

Härom dagen var det inte utflyktsdags men ändå trampade jag på en tom ask Hannah Montana torkat diverse (russin, craisins, blåbär och nåt annat - klibbar som klister när man råkar trampa på det med strumpor på) i hallen.
Var kom den ifrån?
Och vem var den skyldige norparen?
Förvånad såg jag ett russinspår som var jämnt utspritt i den försvunna norparens flyktväg.
Spårets startpunkt hittades till slut vid ett öppnat snacksskåp i köket och omgiven av ett gäng russin etc låg det slutliga beviset: en napp! Nappen var lättidentifierad och norparen avslöjad; det var den lilla godisråttan som varit i farten igen!!

För att stoppa framtida frestelser har jag nu utrustat snacksskåpet med en rejäl barnspärr från IKEA, som jag hoppas även kan motstå lille storebrors attacker... :)

- Vadå norpare? Jag?!

13 april 2009

Vårt dagliga bröd...

Igår hade vi goda vänner på besök och de hade bl.a. med sig ett underbart, hembakat frukostbröd (som vi naggade av redan när gästerna åkt hem...). Det smakade verkligen bra och den typen av matiga bröd är vi inte bortskämda med här i formfranskans förlovade land.

Brödet här är oftast vitt eller på sin höjd beige och det är inte ovanligt med omkring 10% socker i, även i bröd som är stämplade som nyttiga fullkornsbröd!
I början av vistelsen här hittade jag bara söta bröd och till slut blev jag illamående redan vid tanken på att äta mackor... Men sedan dess har jag hittat några bröd som är ok (men som jag nog inte hade köpt i Sverige) plus att jag har bakat IKEAs mörka matbröd några gånger (mix m all inclusive; mycket smidigt och tidsbesparande...).

F.ö. så finns det ingen färskjäst att få tag på här (utom vid Thanksgiving, så jag slipper ha dåligt samvete för om jag bakar burkbullar) och torrjästen är tydligen inte så bra som i Sverige, enligt initierade källor.

Och har man vägarna förbi Panera, som är ett café som även säljer hembakat gott bröd och finns på andra orter, så kan man se till att få några frukostar med lyxigt gott bröd...

23 mars 2009

Svensk, simpel och alldeles underbart god mat!

Vi har kommit upp till Norrland nu; parkerade närmare bestämt mellan höga snödrivor i Ö-vik strax efter ett i natt efter en låååång resa på 9,5 timme...
Det känns ruggigt att lämna vårvärmen i Indiana och komma hit, särskilt efter att jag slarvat bort vantarna. En skidjacka som hängde kvar hemma har dock hjälpt mig att hålla värmen bättre än vårjackan jag tog med...

Nåt som däremot är väldigt positivt är all härlig vardagsmat som vi tillfälligt sagt upp bekantskapen med! Vi har hittills frossat i falukorv, stroganoff, blodpudding, Krögarpytt, våfflor... Mmmm, yummy! Så himla gott!


(Bild lånad från tasteline.com)

22 februari 2009

Chips och urrmedicin

I fredags besökte A:s förskola Louisville Science Center i Kentucky, där det fanns roliga maskiner, experiment och info om Amazonas, kroppen, lekavdelning mm.
En späckad upplevelse som krävde lite extra energi. Vi blev bjudna på lunch; en låda med en Subwaysandwich, läsk, chips och cookie. A och jag kunde ha delat på en box för jag åt bara smörgåsen och läsken medan A blev fullt sysselsatt med chipsen och kakan... Jag hade tagit med kalla pannkakor m äppelmos till henne för jag misstänkte att hon inte ville äta smörgås, men hon ville inte äta dem för de var kalla. Självklart fick hon blodsockerhaveri på kvällen före middagen och ringde och skällde ut T för att han inte kommit hem. Tyvärr är det vanligt här med restaurangmenyer, framför allt till barn, som har chips och kakor som tillbehör till "huvudrätten".

Jag blev nog också ganska trött av utflykten för när jag sen nattade A somnade jag själv medan jag satt och sjöng Sov du lilla videung...

Dagen efter, igår alltså, kände jag mig sänkt så det var bara att ta fram det amerikanska husapoteket. Igen. Men på kvällen kändes det bättre och jag pysslade med mitt fönsterprojekt till midnatt och nu är det nästan färdigt! Förhoppningsvis kan jag visa en bild imorgon.

Nu ligger en hel söndag framför oss och kanske blir det en utflykt till vackra Brown County, vår närmaste State Park.
Ha en trevlig fortsättning på söndagen! :)

08 februari 2009

Vinterjordgubbar och svenska våfflor


En sak som vi verkligen uppskattar här är alla färska och fräscha frukter och grönsaker som finns här året om. Det är ju verkligen en stor kontinent, det här landet, och just nu njuter vi av färsk frukt från Florida och Kalifornien.
Jordgubbar kan man faktiskt få året om och de är stora, röda och saftiga; nästan lite misstänkt perfekta och hållbara. DNA-manipulerade? Men jag saknar inte de svenskas dåliga hållbarhet, däremot de svenskas underbara smak, den är oslagbar, mmm.... *saknar*

Apropå att längta efter svensk mat - igår sög det i våffeltarmen och jag vågade mig på att göra en svensk våffelsmet och grädda i det amerikanska järnet (som egentligen är till för belgiska våfflor som man smidigt kan laga till på färdig mix på stor påse och blanda med vatten, blir riktigt gott faktiskt). Pga den enorma storleken per våffla blev det inte riktigt som svenska ändå, men med hjortronsylt från IKEA var det ändå bra nära!

Nu kan vi iaf trösta oss med att vi äntligen har beställt biljetter för hemfärd, så om en dryg månad kan vi få mumsa riktiga våfflor, blodpudding, falukorv, OLWs ostbågar, grevéost... osv osv, allt det där som brukar vara vardagsmat... Yummy, yummy in my tummy!

30 januari 2009

Snabbullar på burk!


En dag som denna, när ett centimetertjockt nysnölager tydligen gjort oss insnöade, kan man ju passa på att baka. Men hur gör man?

Jag har aldrig varit särskilt intresserad av bullbak tidigare (förutom lussebullar) men i och med barnens ankomster så blev det mammafikor etc som gjorde att jag till slut fick lära mig och nu älskar A&E hembakta bullar som de fick ibland hemma i Sverige.
Men här finns ingen färsk jäst, utom vid Thanksgiving, och det är det enda jag vet hur man bakar bullar på.

Räddningen på problemet är att amrisarna faktiskt är väldigt uppfinningsrika när det gäller fast food och quick fixes. Så jag borde inte ha blivit förvånad när jag hittade hyllan med bull- och giffelburkar mm i affären. Först trodde jag att de var färdiga kanelbullar i tuben men när jag läst på lite så förstod jag att man måste baka dem först. När tuben öppnades small det till och bulldeg poppade ur, självklart färdigrullad, fylld och uppskuren i jämna delar; det var bara att ta isär åtta skivor och lägga på en plåt och så in i ugnen. Snopet för ungarna som satt på sig bakförkläden... Men desto gladare miner när de fick spritsa på den medföljande, färdiglagade glasyren på påse! Yummie!