Vårsol och Mommy Friday!

Vi har värsta underbara vårvädret idag, det kunde jag inte vänta mig när snön vräkte ner härom dagen när det var vårdagjämning!

I USA hade jag "Mommy Mondays" med Elias, då bara han fick vara ledig och ha mamma alldeles för sig själv. Han har varit ledsen över att det är slut med dem här i Sverige så jag har börjat ta ut mammaledighet varannan fredag då han och Gabi får vara hemma och mysa. Riktigt härligt för oss alla tre!
Nu ska vi strax gå ut och leta vårtecken - ha en underbar dag!

Tillbaka i ekorrhjulet...

Oj, nu har jag jobbat i ett halvår och det har varit så mycket i ett i ett så att jag inte orkat skriva något här. Jag skrev några inlägg som aldrig blev klara så de hamnade bara i arkivet, kanske kan damma av dem.
Vet inte om det finns några bloggläsare kvar, men fick iaf ett mejl med en undran om jag skulle skriva nåt mer så här är jag igen.

Livet tog en ganska abrupt vändning när vi kom hem igen; vi blev varnade för "hem(sk)komsten", att det skulle bli så jobbigt. Första tiden var vi fokuserade på att packa upp, skaffa förvaringsutrymmen, ordna tre barnrum (innan vi åkte hade bara Alba ett halvfärdigt rum, Elias o Gabi sov båda med föräldrarna), stöka med bilarna, komma in i ett helt nytt heltidsjobb (jag), skola in på förskola och skola mm mm av praktisk natur, så vi hann inte reflektera så mycket. Det var egentligen inte förrän efter julledigheten som vi kände att vi hade hyggligt i ordning och vardagen hade fått en rutin och då började jag tänka tillbaka lite mer.

Det var konstigt att komma tillbaka. På tre år hinner det hända saker i Sverige som man inte haft koll på och man känner sig lätt som en alien. Vi fick ju ansöka om våra personnummer etc igen och byråkratin kändes trög (precis som första tiden i USA innan man kom över alla hinder och kom in i rutinerna där). Vi är fortfarande inte kreditvärdiga, dvs om vi vill köpa något på faktura via Internet, oavsett om det är en struntsumma, så är vi invandrare utan kredithistoria så man måste betala med kort eller internetbank. Vilket inte heller var lätt med alla dosor och kodkort och personliga koder i kombination.

Sinnet är ett annat också, iaf på mig; när vi kom hem kände jag mig frimodig och lite fri sådär, att tycka fritt och klä mig som jag känner för etc. Men jag hade glömt av att vi svenskar är ett kollektivt folk och att man tycker ganska lika, att det är mainstream och Jantelagen som gäller och att om det t.ex. är modernt med superslimma jeans så har man det, oavsett om man passar i det eller inte (och så har man svarta eller mörkfärgade vinterkläder för att pigga upp sig och andra i vintermörkret)... Nu generaliserar jag lite men i stort sett är det så jag ser det; det finns inte så mycket utrymme för personlighet här som i USA och det känns beklämmande.

Från Marysville IN
(foto från Indianapolis Star, indystar.com,
klicka på bilden för länk.

Nu jobbar jag som sagt heltid och har extremt lite tid över att sitta med datorn och vi har saker som står på vänt (bl.a. en vägg att sätta upp för att ordna ett kontor samt en massa att ordna med utomhus också och det har vi börjat planera så smått). Jobbet är intensivt men är som tur är både roligt och intressant, men trots det så saknar jag livet vi hade i USA då vi bl.a. hann och orkade bjuda hem vänner och umgås, resa, träna mm.
Men var sak har sin tid och sina dåliga och bra sidor och det är underbart skönt att vara hemma i sitt eget, välbyggda, hus och ha natur och hav inpå knuten. Tornadosäsongen, som redan satt igång, saknar vi inte heller. Våra tankar går till dem som förlorat hus och hem eller dödats inte långt ifrån där vi bodde i Indiana, där tornados drog fram i fredags och jämnade de ganska klent byggda husen med marken.

Nej, nu kallar plikten, ungarna ska i säng och måndagen hägrar. Hörs!

Noll paltkoma!

En kortis bara innan jag stupar i säng.
Idag hade jag en dag då alla barnen faktiskt var i skolan (Gabi var hemma i måndags, lite febrig, och Elias hade sin "Mommy Monday" och igår var det MOPS och halvdag) och dagen startade med en styrketräningsklass kl 5.15 på gymmet. Efter det var jag oförskämt pigg och mitt pass som "Moppets helper" (min insats för MOPS då man hjälper till i barnverksamheten medan mammorna har möte) på förmiddagen gick som en dans. Lunchade med T och hade sedan fullt upp tills jag hämtade på skolan. En riktigt bra dag med utebliven paltkoma (som jag trodde skulle komma som ett brev på posten efter lunch).
Nu är det dags för skönhetssömnen (den behövs, kan jag lova). Sorry för trist inlägg men jag orkar inte skriva om något annat just nu...
Hörs igen, zzznart... zzznark...

Fredagsmys hela dagen

Fredag, en bra dag i Hemmafruns liv:

- Lämnade barn i skola/preschool (alla tre friska!!)
- Åkte till gymmet, körde spinning och tränade TRX (äntligen - hade inte tränat på tre veckor!)
- Tog ut Mustangen och lufttorkade håret (underbart, har längtat så mycket!)
- Lunchade med maken på New Japan (mmm... sushi och yakiniku - yummy!)
- Åkte till Walmart och handlade (mindre kul, tar alldeles för lång tid)
- Hämtade barnen samt två kompisar och åkte till Kids Commons (uppskattat, men oj vad svårt, ja omöjligt då, att hålla koll på fem barn hela tiden)
- Fredagsmys hemma (med inslag av pizza, Scooby-Doo och popcorn)
- Nu får jag zzzooova, härlig känsla att det är lördag när jag vaknar! För då hägrar 80-talsdisco på kvällen (efter ett rullskridskofödelsedagskalas)! Godnatt!!

Happy Valentine...

Helgen gick i Alla Hjärtans-tema med fixande med kort och påsar med lite treats i och diverse annat som skulle ordnas, men iom att Alba blev frisk efter en dunder-penicillinkur så unnade vi oss att åka iväg på en söndagsutflykt till Ohio också.
Och idag var det full fart igen med späckat program på skolan; eftersom vi har tre barn där så gick programmen i varandra under hela dagen med avbrott för lunch. När dagen var slut och jag skulle hämta sonen så var det en feberrosig pojke jag möttes av. Så det blev bara en enda "normal" dag (dvs alla i skolan) innan det är dags för min husarrest igen... Missförstå mig inte; i första hand är jag ju bekymrad över när barnen är sjuka men efter två veckor med magsjuka (även jag) resp feber/influensa (inte jag, ännu iaf) och utan träning så börjar kroppen skrika efter fysisk aktivitet och knoppen vill se annat än husets väggar från insidan, mao så känns det inte så himla kul just nu... Men, man får ta en dag i sänder och göra det bästa av det hela. På plussidan finns ju att man får mer tid att umgås och kan dra ner lite på alla måsten.
Nu ska jag göra kväll och lilltjejen, som hade en jätterolig dag med fin fångst i sin Valentinelåda (och som därefter utmattad sov en alldeles för lång lur på em), måste i säng.
Nattis!

Reclaim the Master!

I kväll gjorde vi något nytt i vårt Master Bedroom (ja, sovrum för de vuxna alltså); vi tog bort Lillis säng och det är första gången på ca 6,5 år som vi inte har en barnsäng i sovrummet! Hon flyttade in till Alba och de två var fnissiga och spända på en "sleep over". Och vi är spända på att se om storasyster nu håller sig i sitt rum och bryter sin vana att komma över till Mastern på natten, vilket hon påstod att hon inte skulle göra nu när hon har sällskap i sitt rum.
Ja, återstår att se om det var ett smart flyttdrag eller ej.
Elias tog iaf tillfället i akt och flyttade in sin kudde och sitt täcke till mitten av mammas och pappas säng och konstaterade nöjt att "de (syrrorna) får sova med en men jag får sova med två!" Så barnfritt har det inte blivit men så länge alla är nöjda o sover gott så får vi också känna oss nöjda... Natti natt!

Kvällssudd

Jag har, efter en dag med MOPS och Chuck E. Cheese's (igen - men denna gång i en lugn lokal utan kalas, med E o G som lunchade, lekte och var lyckliga där tills de ringde från skolan och sa att A hade hög feber) avslutat med en supertrevlig, vuxen utekväll med Books Club Night Out (mingel, middag och bio). Och det blev senare än vad jag tänkt, mao ska jag natta nu...
Adios Amigos!

Ice Days

Oh Man, long time no hear!
Snödagar och sjukdagar har nästlat sig in i vardagen sedan sist så det har inte varit många "normala" dagar och jag har kommit av mig med bloggandet totalt...
Jag har haft alla barnen hemma igår och idag; Alba har varit magsjuk och febrig och idag var skolan stängd. Liksom imorgon.

Vi är mitt uppe i vinterns värsta oväder med underkylt regn som kapslat in allt i en isskorpa (får se om våra stackars träd, som bågnar, klarar sig) och gjort gatorna ishala. Man avråds från att bege sig ut om man inte absolut måste. Fönsterrutorna har en bubblig isskorpa på sig och de ser ut precis som insynsskyddade badrums- eller entréfönster.
I natt ska det dessutom snöa på isen. Men vi har sluppit att få besök av den blizzard som sveper fram i Mellanvästern och som orsakat avstängningar på motorvägarna och även gjort att man varit tvungen att kalla in National Guard.
Chicago, fyra timmar norrut härifrån, är mitt uppe i snöstormen nu och förväntas få mer än 60 cm snö. Där ska de allmänna skolorna, för första gången på tolv år, hållas stängda under onsdagen (de är mer vana vid snö än vad man är här).

För att få upp min bloggånga igen så blir mitt mål för februari: ett inlägg om dagen/kvällen!
See you soon again - iskalla hälsningar i Columbusnatten!

Drive-Thru' Snow Days

Vi fick "fira" nyår i bilen på Hwy I-65 och njuta av naturens eget fyrverkeri; det var åska och ösregn, all snö var borta när vi kom hem från vår förlängda julsemester.

Desto mer snö är det nu och igår var skolan stängd pga den vita nederbörden. Imorse annonserades att det skulle vara 2h fördröjning på skolorna och då kör vår på som vanligt så jag gick upp 6:15. Strax före sju när jag höll på med lunchboxarna kom meddelande om att det skulle vara stängt idag med... Men barnen är på strålande humör, snöbingo för dem!

Igår kväll skottade jag vår plus en grannes uppfart men det behövs nog en liten putsning idag med, så får barnen stojsa av sig lite energi.
När det var en snow day strax före jul så gjorde jag bekväma drive-thru-ärenden från bilen, dels till CVS (apoteket), dels till banken (med rörpost! Tänkte att den tekniken dog ut på 80-talet men där hade jag fel).

Apoteksservicen uppskattar jag väldigt mycket och hade önskat att den fanns i Sverige - perfekt att slippa gå in i apoteket och köa med sjuka barn, men även bra om också sjuka vuxna stannar i bilen och inte smittar ner folk i butiken.

Nu ska jag ägna mig åt mina små friskusar så att de får en bra Snow Day! Insnöade hälsningar från ett vitt Columbus!

Hektiska Halloweentider

Igår cyklade jag och maken en tur tillsammans för allra första gången här i USA! Han kom hem på lunchen och vi drog iväg på en runda i blåsten, härligt!
Idag har det varit Halloween Party i skolan och förskolan och jag fick fullt upp med att springa emellan tre olika klasser (en för vardera Super Girl, Piraten resp Bruden) för att besöka Haunted House, hänga med på Trick or Treat samt hålla koll på att glasyr och sprinkles hamnade där de skulle.
Imorgon tänkte vi åka Beer Ride med Halloweentema och det är varnat för frost fram till nio, jippiii... Men starten är utsatt till elva och då ska det vara +6 minsann (ska kännas som +3, fartvindsfaktorn borträknad). Kanske bäst att rota fram vinterutrustningen ändå.
Efter cyklingen är det party hos arrangören Columbus Brewing Co. men vi sparar oss nog till kvällen då den svenska Halloweenfesten går av stapeln. Om vi inte slocknat innan dess.
I övermorgon är det dags för den riktiga Trick or Treat; barnen är grymt laddade!
Nu är det dags att lägga sig för att orka med en hektisk helg efter en späckad vecka! Godnatt!

Senilsnören?

Finns det inga "senilsnören" för mobiltelefoner, ni vet såna där som hänger runt halsen så att man inte förlägger sina glasögon?
Jag skulle gärna ha nåt sånt till mobben för jag gör mig själv galen eftersom jag ideligen glömmer eller förlägger den någonstans, minst en gång per dag i snitt...
Vet inte hur många gånger jag fått ringa till mig själv för att kunna hitta den. Och idag t.ex. låg den kvar hemma i fickan på min cykeljacka när jag drog iväg på stan vilket fick till följd att jag inte kunde ringa och föreslå en lunchdejt. Men jag fick sällskap av Gabi iaf och vi åt en god måltid på favoritkinan, vilket inte var fy skam. :)

Tanken på mat får det att börja suga i magtrakten så jag ska väl förflytta mig till köksregionen, mitt favoritställe (not!)... C u l8er alligator!

Feberbingo!

Jag njöt av några friska, normala dagar efter sjukstugetillvaron härom sistens.
Lite extra njöt jag i fredags efter en trevlig lunch då jag tittade in till Guess i Edinburg, en ny favvis med härlig blingvarning på många plagg... :) Det var så roligt där att jag inte hann med barnens höstgarderobsinköp (det egentliga syftet med att åka till Outleten) och fick åka dit igen dagen efter - så trist... (not! :D )

I måndags hade Elias sin favoritdag i veckan (ja, näst efter lördag då) - Mommy Monday! Då får han rå om mamma utan konkurrens från syrrorna som är i skolan och han är som en liten sol hela tiden och lyser lite extra när han får luncha pappa på stan också, riktigt mysigt.

Men säg den lycka som varar... Alba fick bingo idag, blev skruttig och fick feber igen; är vi trötta på feber i det här huset? - You bet! Men hon var mycket nöjd med att få vara hemma själv med mamma. (Sen hon blev frisk för 1,5 v sen har hon varje morgon haft någon typ av krämpa som inte godkänts som anledning att stanna hemma). Vi besökte doktorn som konstaterade lunginflammation... Nu har hon fått penicillin och vi hoppas på ett snabbt tillfrisknande. Ja, Alba själv också faktiskt, för jag gick till slut, efter en dags tjat, med på att måla hennes naglar i olika färger och sätta på små blommor. Så nu är hon väldigt ivrig över att få visa upp dem i skolan, haha.
Lillebror är inte lika ivrig över att få gå i preschool så han bad enträget sin storasyster att hosta eller åtminstone andas på honom i hopp om att han skulle få lunginflamation igen...
Ungar - är de redan skoltrötta eller är skolan så hemsk? Eller är det rentav jag som är så fantastisk? :) Dream on, nu ska jag sova!

Valstuga blev sjukstuga

"...hörs snart igen!" skrev jag så käckt senast, men det var innan jag däckade under i sjukstugan...
Innan vi blev sjuka så hade vi vallokal hemma; våra svenska grannar kom hit och vi bevittnade varandras valkuvert innan de åkte iväg med posten till Sverige. Man hade kunnat rösta på flera lokaler runtom i USA och många av dem hade dessutom förtryckta valsedlar, men det var smidigt att kunna poströsta och slippa resa. Det enda vi saknade lite var den högtidliga skärmen man brukar få gå in bakom därhemma, men det kompenserades av bekvämligheten att få rösta här hemma i köket.

Så var det ju Elias som fick lunginflammation men han blev snabbt kry av penicillinet (som jag fick lirka i honom morgon och kväll med hjälp av en dryck gjord av mjölk, glasschokladsås och så det oaptitliga penicillinet - varför måste det smaka så illa, även om det är hårdkamouflerat?)
När han var redo för skolan var det Alba som fick vara hemma en dag pga feber kvällen innan, men hon var jättepigg, visade det sig. Sen var det Gabis tur att krokna med hög feber i några dagar och jag själv hakade på med hög feber och halsont. Det var inte roligt att vara hemma med barn när man själv bara vill gå och vila. Mitt krassel höll i sig en vecka (idag är första dan jag känner att jag är ganska ok) och under den tiden däckade Alba i 40 grader och var hemma ons-fre den gångna veckan... och har i helgen betat av en väska med "Absent Work" plus den ordinarie veckoläxan - strongt jobbat!
Den enda som klarade sig från sjukdom den här gången var maken, vilket var tur för honom för han åkte Hope Ride igår och det hade han sett fram emot länge.

Nu ska jag lägga mig och jag hoppas att jag kan få vakna upp till en dag då alla känner att de mår bra och kan återgå till sina ordinarie måndagssysslor! Och är vi alla ok så skriver jag ett nytt inlägg om något helt annat. :)

Vår effektiva, amerikanska sjukvård!

Jag har varit hemma i tre dagar med en ynklig liten kille som har haft 39-40 graders feber sedan i tisdags kväll. Eftersom han fortfarande var febrig imorse åkte vi till läkaren efter att vi lämnat tjejerna på skolan.
Läkarstationen som vi är registrerade på har "Walk-in" fram till 9 på fm, dvs man behöver inte ha bokat en tid för att få träffa en läkare. Efter drygt fem minuters väntan fick vi komma in och de tog diverse prover på honom. Eftersom de inte hittade något fick han en remiss till sjukhuset för att röntga lungorna. Väl där fick vi snabbt komma in för registrering och efter några minuters väntetid i det välfyllda väntrummet fick vi träffa röntgenläkaren. Resultatet fick vi efter ytterligare en kvarts väntan då vi blev uppringda av vår läkare på läkarstationen och hon talade om att man sett att Elias har lunginflammation på höger lunga. Därefter ringde hon in ett recept till vårt apotek och vi kunde hämta penicillinet i apotekets Drive-thru. (Fantastiskt bra inrättning att kunna hämta medicin från bilen, speciellt när man har ett eller flera sjuka barn med sig!).

Allt som allt tog det ca 2,5h att besöka läkarstationen, sjukhuset och till sist apoteket.
Så otroligt smidigt och skönt, speciellt när man har ett sjukt barn som inte har samma tålamod att vänta som en vuxen. Jag är så tacksam över att det gick så bra samt att vi fick veta vad det var för fel på E.
Nu hoppas vi förstås att han snabbt kryar på sig; medicinen har redan gjort att han har blivit piggare och inte verkade febrig ikväll. Sen återstår det förstås att se om medicinen är lika effektiv som sjukvården och om det isf blir läge för honom att gå på efterlängtat kalas på Chuck E Cheese's imorgon (plus kräftskiva på kvällen...) eller om han får ligga lågt ett tag till...

Nu ska jag inta horisontalläget - Gonatt och hörs snart igen!

Oanvända stövlar (än så länge!)

Nu stundar första ordinarie skolveckan och vardagsrutinerna ska förhoppningsvis börja sätta sig. Imorgon är det tjejerna som ska gå i skolan medan Elias har sin lediga dag. Det ska bli lite mysigt att bara ha honom att fokusera på och vi ska bl.a. äta lunch ute med en god vän innan det är dags att åka till skolan.

Ikväll grillade vi hemma och åt ute på altanen; vad sägs om 34 grader dagtid och 24 kvällstid? Vi njuter allt vad vi kan för det sägs att det brukar ta slut abrupt. Än så länge ser dock 10-dagarsprognosen lovande ut, men man vet aldrig med vädret i Indiana. ("Don't like the weather in Indiana? Just wait ten minutes!")
Jag har iaf tagit det säkra före det osäkra och inhandlat ett par gummistövlar hos Kungen (Rural King). Om inte annat så kommer de nog garanterat till pass när man flyttat hem till Sverige igen...

Nu är morgondagens lunchboxar förberedda och Hemmafrun är redo att släcka ner.
Ha en bra dag! :)

Midsommar? Redan?!

Sitter uppe sent och betalar räkningar i Sverige och blev lite förvånad när det inte gick att betala imorgon fredag utan först på måndag, men så kom jag på att det ju är midsommarafton!

Här firas det förstås inte, om man inte är svensk. Vi har blivit inbjudna till två olika midsommarfester på lördag och har valt att fira tillsammans med våra goda svenskvänner här i stan, det ska bli roligt. Jag har tyckt att det har varit så långt till midsommar men det är bara att inse att det är dags nu... Dagarna fortsätter att flyga på och idag har jag och barnen hunnit med öronläkarbesök, simskola och sedan skojig lunch på Chuck E. Cheese's. Jag hann med att åka en sväng till Edinburgh efter middagen också för en liten avskedsshopping (shoppingvännen L flyttar hem till Sverige nu, usch vad trist!!) i den varma kvällen där eldsflugorna flyger omkring i mörkret och blinkar som små stjärnbloss, så vackert...

Nu är jag trött. Räkningarna är betalda, bloggen skriven och det finns ingen anledning för mig att sitta uppe längre och göra om samma sak som föregående natt då jag satt uppe sent och surfade bilar... Jag tycker att det är så roligt att sitta och drömma lite om RAM 1500 Laramie, F-150 Lariat och allt vad de heter, men nu ska jag nog ta och drömma "på riktigt" - Nattis från eder Homemaker in da Indiana!

Shoppare med fullt upp!

Sommarlov och full rulle hela dagarna (och mestadels även på kvällarna också...)!
Det är något på g hela tiden; vi gör utflykter till andra orter i närheten, poolar och pysslar (jag scrappar på Mastodontprojektet...) och denna vecka går barnen på simskola. Om vädret är ok när T kommer hem från jobbet bokar jag gärna in en dejt med Madde (min racer alltså).
Mellan varven försöker jag även hinna med att handla och kolla lite i affärer, vilket jag brukar finna nöje i emellanåt under terminerna, men nu med den skillnaden att jag har tre små följeslagare som hjälper till...
Vilken tur att vi bor i shoppingens förlovade land där de tar oss shoppers på allvar, tom trafikskyltar har de - me like! :)

Pedagogisk godisgom?

Idag har jag en stund hemma alldeles för mig själv! Lyxigt värre!
Mitt lyxproblem är vad jag ska utnyttja den dyrbara tiden till; vilka av mina många vill/måste-hinna-göra-saker ska jag prioritera? Medan jag funderar på det plockar jag undan lite saker och undrar var en lösgom med tillhörande tandborste ska sorteras in?
Det är förra veckans pedagogiska pyssel från Lillis förskoleklass. De fick bl.a. klistra tänder gjorda av marshmallows och jag såg att en hel del tänder petades in i riktiga munnar istället... Vilken tur att det kom en tandsköterska och delade ut riktiga tandborstar sen, annars kanske budskapet hade blivit lite oklart?

Nu ska jag nog sluta att plocka och blogga och ta en liten tur till gymmet innan det är dags att handla och hämta barn. Hade det varit lika fint som igår (sol och 23 grader!) så hade en utestund prioriterats men nu hänger regnet i luften och det har utlovats åska i em.
Ha en bra dag!

Lost på Lost

Ikväll drog Lost igång, en serie vi inte kollat på sen vi bodde i Sverige men vi kände oss lika lost som vanligt.
Härligt, då är vi på villospåret igen då och nu är det sista säsongen så förhoppningsvis klarnar en del...
Nu ska jag förlora mig i drömmarnas värld istället.

Perfekta MOPSar?

Jag är med i MOPS - Mothers of Preschoolers. Det är en förening för hemmamammor med barn i förskoleåldern och en förmiddag i veckan får barnmedlemmarna, Moppets, vara på barnverksamheten. Varannan vecka är det möte för mammorna (med stor brunch, föredrag och diskussionsgrupper, ofta ganska lättsamt typ pyssel eller spel men ibland lite mer med eftertanke) och varannan vecka är det enbart barnverksamhet så att mammorna kan få ett par timmar till egen tid. Ett trevligt och uppskattat upplägg (men idag hade det snöat ca 3cm och skolorna öppnade två timmar senare så dagens Mopsmöte ställdes in...)

Några av mammorna på MOPS verkar, åtminstone ytligt sett i mina ögon, så "perfekta"; håret är stylat och de ser snygga ut och de verkar i allmänhet ganska bekymmerslösa. Jag har fått bilden av ganska städade barn och skrupelfria hem.
På senaste mötet, som handlade om Intimacy och förhållandet man/hustru, blev jag förvånad över att några av mammorna var ganska öppna med intima problem i sina frågor till föredragshållaren.

Jag blev också förvånad, och inte minst lättad, när vi hade gruppdiskussioner efteråt och vi kom in på hur man sköter sitt hem och bl.a. städar innan maken kommer hem från jobbet. Flera av de "perfekta" hemmafruarna berättade om det kaos som råder i hemmet med banade vägar mellan leksakerna i vardagsrummet samt hopplösa papperstravar i köket där allt tycks hamna... De var överens om att det var trevligt om det inte var totalt kaos när maken kommer hem så de ansträngde sig för att röja en del iaf.
Det var så skönt att höra det, att det inte alls var så ordnat som jag dumt nog hade inbillat mig samt att man själv kanske inte är så udda när man kämpar med att hålla iordning och städa undan allt som dras fram, vilket mer undantagsvis lyckas...

Och ytterligare ett tecken på att hushållsambitionerna ofta stannar vid just ambitioner var en liten artikel i senaste Mops-nytt om nyårslöften, se bilden. Löftena 2,3,5,6 och 7 skulle jag vilja kunna lova...

Femman har jag gjort ett försök till när jag var till frissan för några dar sen och kapade håret, trött som jag var på mig själv att jag alltid satte upp håret i en hästsvans - nu skulle det bli en roligare, lättskött frisyr! Dagen efter, när stylingen släppt, ångrade jag mig och kämpade för att få ihop hårtestarna med hårspänne och tofs... Men det växer ut snart igen och under tiden vänjer jag mig nog, precis som jag vant mig att inte kunna uppfylla löfte nummer 3 mer än sporadiskt.

Adios!