Vårsol och Mommy Friday!

Vi har värsta underbara vårvädret idag, det kunde jag inte vänta mig när snön vräkte ner härom dagen när det var vårdagjämning!

I USA hade jag "Mommy Mondays" med Elias, då bara han fick vara ledig och ha mamma alldeles för sig själv. Han har varit ledsen över att det är slut med dem här i Sverige så jag har börjat ta ut mammaledighet varannan fredag då han och Gabi får vara hemma och mysa. Riktigt härligt för oss alla tre!
Nu ska vi strax gå ut och leta vårtecken - ha en underbar dag!

Feberbingo!

Jag njöt av några friska, normala dagar efter sjukstugetillvaron härom sistens.
Lite extra njöt jag i fredags efter en trevlig lunch då jag tittade in till Guess i Edinburg, en ny favvis med härlig blingvarning på många plagg... :) Det var så roligt där att jag inte hann med barnens höstgarderobsinköp (det egentliga syftet med att åka till Outleten) och fick åka dit igen dagen efter - så trist... (not! :D )

I måndags hade Elias sin favoritdag i veckan (ja, näst efter lördag då) - Mommy Monday! Då får han rå om mamma utan konkurrens från syrrorna som är i skolan och han är som en liten sol hela tiden och lyser lite extra när han får luncha pappa på stan också, riktigt mysigt.

Men säg den lycka som varar... Alba fick bingo idag, blev skruttig och fick feber igen; är vi trötta på feber i det här huset? - You bet! Men hon var mycket nöjd med att få vara hemma själv med mamma. (Sen hon blev frisk för 1,5 v sen har hon varje morgon haft någon typ av krämpa som inte godkänts som anledning att stanna hemma). Vi besökte doktorn som konstaterade lunginflammation... Nu har hon fått penicillin och vi hoppas på ett snabbt tillfrisknande. Ja, Alba själv också faktiskt, för jag gick till slut, efter en dags tjat, med på att måla hennes naglar i olika färger och sätta på små blommor. Så nu är hon väldigt ivrig över att få visa upp dem i skolan, haha.
Lillebror är inte lika ivrig över att få gå i preschool så han bad enträget sin storasyster att hosta eller åtminstone andas på honom i hopp om att han skulle få lunginflamation igen...
Ungar - är de redan skoltrötta eller är skolan så hemsk? Eller är det rentav jag som är så fantastisk? :) Dream on, nu ska jag sova!

Vår effektiva, amerikanska sjukvård!

Jag har varit hemma i tre dagar med en ynklig liten kille som har haft 39-40 graders feber sedan i tisdags kväll. Eftersom han fortfarande var febrig imorse åkte vi till läkaren efter att vi lämnat tjejerna på skolan.
Läkarstationen som vi är registrerade på har "Walk-in" fram till 9 på fm, dvs man behöver inte ha bokat en tid för att få träffa en läkare. Efter drygt fem minuters väntan fick vi komma in och de tog diverse prover på honom. Eftersom de inte hittade något fick han en remiss till sjukhuset för att röntga lungorna. Väl där fick vi snabbt komma in för registrering och efter några minuters väntetid i det välfyllda väntrummet fick vi träffa röntgenläkaren. Resultatet fick vi efter ytterligare en kvarts väntan då vi blev uppringda av vår läkare på läkarstationen och hon talade om att man sett att Elias har lunginflammation på höger lunga. Därefter ringde hon in ett recept till vårt apotek och vi kunde hämta penicillinet i apotekets Drive-thru. (Fantastiskt bra inrättning att kunna hämta medicin från bilen, speciellt när man har ett eller flera sjuka barn med sig!).

Allt som allt tog det ca 2,5h att besöka läkarstationen, sjukhuset och till sist apoteket.
Så otroligt smidigt och skönt, speciellt när man har ett sjukt barn som inte har samma tålamod att vänta som en vuxen. Jag är så tacksam över att det gick så bra samt att vi fick veta vad det var för fel på E.
Nu hoppas vi förstås att han snabbt kryar på sig; medicinen har redan gjort att han har blivit piggare och inte verkade febrig ikväll. Sen återstår det förstås att se om medicinen är lika effektiv som sjukvården och om det isf blir läge för honom att gå på efterlängtat kalas på Chuck E Cheese's imorgon (plus kräftskiva på kvällen...) eller om han får ligga lågt ett tag till...

Nu ska jag inta horisontalläget - Gonatt och hörs snart igen!

Lösa tänder

I tisdags morse, när det planerade shoppingpasset skulle äga rum, vaknade jag av att A kräktes på mig i sängen...
Hon tappade sin första tand för en månad sedan när hon borstade tänderna och var överlycklig då. Men nu är en till lös och då känns det inte lika bra tydligen, trots att tandfén var generös. Hon åt i princip ingenting i måndags och berättade sen att hon var rädd för att tanden skulle trilla ur och att hon därefter skulle tappa alla andra också så att hon skulle bli som en baby igen. Och äter man inget så mår man ju illa till slut, särskilt om man bälgar i sig vatten istället. Så hon fick vara hemma i tisdags och äta istället.
Mao så har jag lite shoppingrelaterat att hämta upp imorgon; bäst att gå o lägga sig med andra ord! :) Over and Out!

Looong time...

Hur fort går inte tiden när man har roligt?! Och även när man inte har det... Jag tycker ju inte att det var så mycket som ett par veckor sen jag skrev sist, men eftersom vi dels har haft fullt upp, dels har varit sjuka med tre läkarbesök och ständigt avbrutna sömnnätter, så har jag knappt haft tid eller ork att ens slå på datorn... Men, men, nu börjar det ljusna så det är dags för en liten uppdatering...

Förra helgen, precis innan krassligheterna började, firade vi vår nyblivna 4-åring! Det han önskade sig allra, allra mest i födelsedagspresent var ett kalas på Chuck E. Cheese's... Jag har skrivit om det stället tidigare; det är ett ställe som barnen älskar mer än föräldrarna och som specialiserat sig på barnkalas med pizza, tårta, besök av Chuck E. Cheese (som bl.a. showar och delar ut medalj och krona till födelsedagsbarnet, vilket kan vara lite läskigt, även om man varit heltaggad i ett par veckor...) plus, det allra bästa: massor av buskul maskiner o apparater à la nöjespark inomhus i småttig skala.

Som vuxen besökare känns stället lätt hysteriskt men barnen går omkring med fokuserad blick och njuter med pollettmuggen hårt i handen. Har de tur och lyckas samla ihop en tjock bunt med biljetter (som man får som belöning i vissa maskiner) kan de växlas in till kvitton som därefter byts mot en tatuering eller klubba eller nåt annat smått. För de finare priserna måste man ha typ flera tusen biljetter - min mardröm eftersom barnen noggrant drar isär biljetterna så att föräldern måste mata in dem en och en, istället för som en lång remsa, innan man får sitt kvitto... För, ja, det måste övervakas, annars trycker de på kvittoknappen efter varje inmatad biljett, för det är ju så roligt när det kommer ut ännu mer papperslappar...

Hur som helst så var det en trött men lycklig liten kille som lämnade Chuck E. den dagen och som dessutom tagit reda på att man visst kan åka dit och äta och leka även utan kalas. Och även om man inte gillar pizza sådär särskilt mycket, kan man offra sig om man får ha lite skoj till efterrätt!
Födelsedagsbarnets föräldrar var också nöjda över att sonen och hans gäster haft roligt, men var kanske allra mest nöjda över att slippa städa efter kalaseriet!

Sisådärja, nu fick jag ju ihop ett inlägg till slut, det tog bara dryga två dygn att skriva... Himmel...

Hipp hipp hurra!

Två år har nu gått sedan vår minsting föddes - helt otroligt vad tiden går! Hon var ju bara en liten baby när vi flyttade hit och det känns som igår...

Högtidsdagen firades i kretsen av de närmaste, som det heter, med paket och telefonsamtal från Sverige - det var uppskattat, tack!
När vi mumsade på "tårtan", Frödinge-princessbakelserna, skänkte vi en tacksam tanke till IKEA som låter oss svenskar i förskingringen få njuta av hemlandets unika läckerheter.

Skickar förresten ett litet grattis i förskott till "BB-kompisen" W som är dryga dygnet äldre - hipp, hipp hurra för våra tvååringar! :)

Att vara eller inte vara...

...influensavaccinerad alltså.
Idag tog jag med Lillis till vårt läkarhus för några ordinarie vaccinationer. H1N1-vaccin är ständigt slut här men vi hade tur för de hade fått in 4-5 doser, men jag fick inte ta för här är det strikta riktlinjer från staten som gäller. Vilket väl är okej om det nu råder brist, tycker jag (fast jag blev lite konfunderad när de sa att jag nog hade viss immunitet men sen stod det i infon som man fick att knappast någon hade det...?). Spruträdd som jag är så kändes det rätt bra att bara få den vanliga influensasprutan (som jag inte hade tagit om vi inte skulle åka bort om en månad... till, just det, Aruba!)

När jag hämtade A o E på Preschool ringde jag och kollade om de hade något vaccin kvar och när vi kom dit var det osäkert om det fanns för det var flera som frågade efter det, men eftersom jag hade ringt innan så fick barnen, till deras besvikelse, komma in (A storgråtande och E ivrigt övertygande om att han inte alls var sjuk, dvs han trodde att han skulle få slippa om de fick veta det, stackarn). Den obligatoriska klubban och klistermärkena torkade bort tårarna efteråt (2 st klubbor var behövdes faktiskt...).

Vi har varit väldigt kluvna till hur vi skulle göra med vaccinering men eftersom alla i Sverige får bli vaccinerade plus att jag råkade ramla över några av de få doser som går att få tag på här, så blev det så. I ett köpcentrum här i stan har de vaccinering varje fredag och det är tydligen enormt långa köer. Hos vårt läkarhus kan de inte säga när det kommer in mer, så man får ringa och kolla och hoppas att man har tur. Eftersom det är sån efterfrågan blev vi aldrig upplysta om att man ska ta en spruta till om en månad, för de kan inte garantera att de har vaccin inne... Ja, vi får väl se om det blir fler klubbor om en månad eller inte...

Halloweenhelgen, del 2

I lördags var det äntligen den 31 oktober och barnen skulle få gå "Trick or Treat".
Barn, även tonåringar uppåt 20 år, klär ut sig och har någon slags hink eller säck som under promenaden mellan olika hus gradvis fylls. (Även några övervakande föräldrar var utklädda, bl.a. såg vi en man som hade en vit blodig t-shirt, en yxa i handen och ett ansikte där han lyckat fixa ögonen så att det bara var svarta ögonhålor...)

Här i krokarna har man regeln att man får ringa på husen mellan klockan 17-20 och man får bara besöka hus som har utebelysningen på. Det hindrade inte bl.a. Harry Potter och Tinkerbell (Tingeling) att ringa på vår dörr medan vi gjorde oss i ordning strax efter fem, men det var bara roligt.
Sedan skyndade sig Ängeln, Brandmannen och Scooby-Doo iväg med föräldraeskort till ett område en bit bort som är känt för att ta det här med trickortreatandet seriöst.
Det är mäkta populärt att åka dit och fullt med bilar och folk överallt. Utanför eller inne i vart och vartannat hus satt folk och delade ut godis till barnen och vår lilla Scooby gav upphov till ett antal skrattattacker... Bl.a. besökte vi vår engelskalärare Charlotte som har blivit barnens favorit och hinkarna fylldes snabbt på.

Husen var olika dekorerade, från pumpor och värmande eldar till proffsutstyrda hus med jättespindelnät, gravstenar, skelett, fönsterdekorationer, ljudsystem m.m. (Hörde att det kan kosta 3000 USD och då kommer en firma och riggar upp allt under dagen och tar bort det senare på kvällen!) Bl.a. en kvinna, utklädd till häxa med en stor, svart (godis)kittel, hade gått in för det där med proffdekorationer och Brandmannen traskade själv upp till henne medan Ängeln snyftande ville ha med mamma. Scoob kunde hon inte räkna med som sällskap för där var intresset mer riktat mot den egna godiskorgen...
När kvällen sen är över är Halloween över men godiset det består.
Länge...

Halloweenhelgen, del 1

I fredags var det Halloweenfest på förskola/skola och alla barnen kom dit utklädda för diverse festligheter.
A&E går i samma klass och där hade de pyntat med spindlar, pumpor, spöken mm och dukat upp ett svart, pyntat långbord med obegränsad Halloweenfika. De hade också byggt upp ett Haunted House som var mörkt men den som ville fick ha tänt. Därinne fanns en levande "krokodil" och Kapten Krok och Peter Pan bl.a. Vår prinsessa gick in där 3-4 ggr och den lille sjörövaren vågade sig också in, fastän det var lite läskigt.

På kvällen var det dags för Halloweenparty hos en av svenskfamiljerna och Michael Jackson, Lillsessan (hade passat bättre utklädd till godisråtta faktiskt), Ängeln och Firefighter-teamet var laddade för en helkväll.

Alla hade kul och nästan alla barn på festen höll ut till midnatt, sockerboostade som de var...
När våra till slut kom hem sov de såklart som stockar i Superflingan. Och sömnen var behövlig för batterierna behövde laddas om ordentligt inför lördagen, den hett efterlängtade Halloweendagen!
(Fortsättning följer...)

Maskeradkalas

I lördags firade vi vår nyblivna 5-åring med ett maskeradkalas för ett dussin kids.
Det finns massor av partyattiraljer, kalasteman och div tillbehör mm att välja på här, så det kändes inte som att man behövde lida av idétorka inför kalasplanerandet. En kul detalj var ballongpaketet med tillhörande heliumtank som gjorde det lite extra festligt.

Det pysslades, röjdes i källaren (lekinrett, men jag vågade mig inte ner då det var världens holabaloo där nere - tack till de föräldrar som höll koll...), åts glasstårta från Cold Stone (med Dora Explorer som hade så mycket målarfärgsaktig dekoration att man lätt såg vilka som ätit av tårtan, som f.ö. var riktigt god).

Det hela avslutades traditionsenligt med en gammal hederlig, svensk fiskdamm med godis- och småsaksfyllda påsar. (Jag skötte fiskdammen och trodde att de blev besvikna eftersom det blev knäpptyst, men det visade sig att hela gänget satt i trappan och tryckte in godis allt vad de orkade...). A var helnöjd efteråt och det kändes som ett lyckat kalas.

Idag var jag på "MOPS" och vi fick lyssna till ett föredrag om kalasplanering, vilket var väldigt intressant... Regel nr 1 är, enligt föredragshållaren, att hålla det enkelt - Keep it simple! Och sen fick vi en lång lista på "Party Basics"...
Jättebra med idéer, men det kändes inte så väldigt enkelt längre.

Jag tror att jag ska ta och berätta lite mer om det imorgon för jag är alldeles för grymt trött för att orka tänka längre - Stay tuned!

Personal Shopper

Tack för kommentarer till mitt senaste inlägg. Jag har mer att berätta om mina tankar och observationer kring ämnet fattiga och rika, men återkommer till det längre fram.
Ikväll blir det istället en tvärvändning till en oseriös favoritsysselsättning; shopping...

Idag tog jag med mig yngsta dottern till en diversebutik (kläder, skor, heminredning, köksgeråd, leksaker - you name it...), TJ Maxx. Man hittar alltid nåt bra udda fynd som man inte vetat om på förhand eller tänkt köpa och idag var det enda planerade inköpet en present till en klasskamrat till A.
Men varför bara kolla in leksaksavdelningen (som var avklarad på nån minut) när man har t.ex. skoavdelningen på en armlängds avstånd?

Skor är ju en klassisk favorit hos kvinnor och jag är inget undantag. Allra svagast är jag nog för sneakers (och stövlar...) men blir lite trött på mig själv ibland och skulle vilja några fler "vuxna" skor.

Lillis, som lärt sig att gå själv sen ett par veckor tillbaka, vill inte längre sitta i vagn om hon inte sover, så hon fick hoppa ner på golvet. Och började direkt rota i skohyllorna. Hon tog fram några par som hon ville att jag skulle prova (det är sant!) och hade förkärlek för glittriga grejer...

Nu blev det inga skor för klackarna var antingen alldeles för höga eller helt platta och jag ville ha något mittemellan, men det var skoj att ha en engagerad personal shopper med på rundan och jag ser framtiden an med tillförsikt! :)

- Mamma, jag gillar de här guldiga med guldkulor, eller de silvriga med glasstenar. Vad tycks?

- Hmm, för platta och jag gillar inte att ha den där strängen mellan tårna...

- Nähä, men de här då? De är ju inte platta. Men väääldigt eleganta!
- Ja, för nån som inte vinglar när hon står still. Inget för mig!

- Okej, men kolla in de HÄR då, sneakers från ditt nya favvismärke Skechers! OCH de är prydda med gnistrande diamanter! Vad säger du NU då?
- Too much och jag ville ju inte kolla på sneakers den här gången, sa jag ju!
- Gaaah, du är bara för boooring, inget duger! Nä, nu får du klara dig själv, jag drar...

Men jag klarar faktiskt av att shoppa själv så det blev några andra trevliga, smarta inköp istället!

En box full av kärlek. Kanske.

Jag är dödstrött - igår hade vi besök och när de gått gick vi ut en sväng och E somnade i vagnen innan vi ens hann lämna garaget. Han var mao superpigg på kvällen och det föll på min lott att försöka få honom i säng. Jag lyckades framåt 23:30 efter att han fått mysa ett tag med Pippi på lilla dvd:n (den som jag glömde på Walmart före jul, i påse med kvittot i) och så upp tidigt imorse igen, urk. Jag alltså, inte E, han var ledig från förskolan. Idag har vi hjälpts åt att göra iordning hans Valentine-box där han ska lägga alla kärleksbrev han får...

Skönt att ha det gjort, även om det är kul att pyssla. Det är bara det att jag började med lådan redan i fredags, avbruten av blöj-, mat-, spill-, gråt- och buspauser m.m. så det tar sin lilla tid, även små projekt.

Ja, då är det bara att börja på nästa - att fylla boxen med 18 hemsnickrade Valentinekort till på torsdag! Och jag som har världens problem med att få iväg färdiga julkort varje år så hur ska det här gå???

Vertikal snabbförflyttning

Igår kväll gick A och E upp på sina rum och lekte efter middagen och lillasyster stannade kvar på nedervåningen, trodde vi iaf.
En favoritlek för de äldre är att leka med dockor, kramdjur eller bilarna i filmen Bilar (Cars) och det är ett väldans pladder när de hittar på diverse intriger mm. Därför reagerade vi inte direkt när E hojtade "NEJ Lillis!" men jag började titta efter henne eftersom det var så tyst här nere. En sak som vi har lärt oss är att när det är tyst så är det detsamma som busvarning.

Mycket riktigt; vår lilla tös, som dittills bara längtansfullt tittat uppför trapporna, hade i all tysthet, snabbt som ögat, smitit uppför de lurviga trapporna för att leka med sina syskon... så där satt hon i A:s rum och sög på ett kramdjur, helnöjd, mitt i cirkeln med hundar som A och E omsorgsfullt placerat ut. Inte konstigt att storebror blev upprörd...
Och mamma fick väldans bråttom att inhandla en jätteful säkerhetsgrind som iaf gör sitt jobb: att sätta stopp för den nya favoritsysselsättningen...

Småbarnsvardag

Idag hade jag en liten simulant i sängen som hävdade att hon var sjuk och inte kunde gå till förskolan. Det har hon hävdat flera dagar nu men idag gick jag på det när hon sa att hon hade ont i magen. När sovmorgonen var över och det sjuka gått över till halsen istället anade jag att min piggelina fyraåring mest var TV-tittsjuk så jag bestämde att vi måste åka iaf trots starka protester. Dock blev det lite TV ändå eftersom lillebror halkade på stolen vid frukosten och spräckte underläppen och det tog en stund att trösta och kolla att det ändå var ok. Men till lunch kom verkligheten ikapp henne och efter lämning på förskolan åkte jag och småsyskonen till vår närbelägna Outlet för några nödvändiga inköp (ja, det är faktiskt utförsäljning på bl.a. Timberland och det KAN ju bli utplockat snabbt...).

Livet går oftast i expressfart med tre små och vår lilla bebis börjar bli stor, har jag nyligen förvånat kunnat konstatera. I lördags, efter IKEA-äventyret, var hon så lättad över att få komma loss hemma så hon genast började krypa på alla fyra och fort gick det! Så nu får man komma ihåg att hon kan vara var som helst så att man inte snubblar på henne. Idag kom hon på att det är fint att kunna sätta sig upp från krypläget och själv hålla lite koll på alla klumpedunsar runt omkring. Dagen avslutade hon med att blåsa en "prutt" på min mage, vilket var kul förstås...

Nu ska jag ta med lille storebror upp till sitt rum för natten. Han sov sig igenom Outletbesöket så han var på topp när syrrorna nattades. Blir väl en extra tuff match att få med sig honom till förskolan imorgon men sån är hemmafruns lott...

Sleep tight!