Perfekta MOPSar?

Jag är med i MOPS - Mothers of Preschoolers. Det är en förening för hemmamammor med barn i förskoleåldern och en förmiddag i veckan får barnmedlemmarna, Moppets, vara på barnverksamheten. Varannan vecka är det möte för mammorna (med stor brunch, föredrag och diskussionsgrupper, ofta ganska lättsamt typ pyssel eller spel men ibland lite mer med eftertanke) och varannan vecka är det enbart barnverksamhet så att mammorna kan få ett par timmar till egen tid. Ett trevligt och uppskattat upplägg (men idag hade det snöat ca 3cm och skolorna öppnade två timmar senare så dagens Mopsmöte ställdes in...)

Några av mammorna på MOPS verkar, åtminstone ytligt sett i mina ögon, så "perfekta"; håret är stylat och de ser snygga ut och de verkar i allmänhet ganska bekymmerslösa. Jag har fått bilden av ganska städade barn och skrupelfria hem.
På senaste mötet, som handlade om Intimacy och förhållandet man/hustru, blev jag förvånad över att några av mammorna var ganska öppna med intima problem i sina frågor till föredragshållaren.

Jag blev också förvånad, och inte minst lättad, när vi hade gruppdiskussioner efteråt och vi kom in på hur man sköter sitt hem och bl.a. städar innan maken kommer hem från jobbet. Flera av de "perfekta" hemmafruarna berättade om det kaos som råder i hemmet med banade vägar mellan leksakerna i vardagsrummet samt hopplösa papperstravar i köket där allt tycks hamna... De var överens om att det var trevligt om det inte var totalt kaos när maken kommer hem så de ansträngde sig för att röja en del iaf.
Det var så skönt att höra det, att det inte alls var så ordnat som jag dumt nog hade inbillat mig samt att man själv kanske inte är så udda när man kämpar med att hålla iordning och städa undan allt som dras fram, vilket mer undantagsvis lyckas...

Och ytterligare ett tecken på att hushållsambitionerna ofta stannar vid just ambitioner var en liten artikel i senaste Mops-nytt om nyårslöften, se bilden. Löftena 2,3,5,6 och 7 skulle jag vilja kunna lova...

Femman har jag gjort ett försök till när jag var till frissan för några dar sen och kapade håret, trött som jag var på mig själv att jag alltid satte upp håret i en hästsvans - nu skulle det bli en roligare, lättskött frisyr! Dagen efter, när stylingen släppt, ångrade jag mig och kämpade för att få ihop hårtestarna med hårspänne och tofs... Men det växer ut snart igen och under tiden vänjer jag mig nog, precis som jag vant mig att inte kunna uppfylla löfte nummer 3 mer än sporadiskt.

Adios!