24 september 2010

Ooops! Nära-ögat-upplevelse...

Vi fick en varm och skön kväll igår igen och idag har vi haft ännu en rekordvarm dag. Igår kom dock en hel del regn, inte här men i Indianapolisområdet där jag befann mig, och regnet hade så när gjort att det inte blivit någon BBQ på kvällen...

Jag hade varit med vår ponny och fixat en reklamation så att den blev så fin den kan bli. På väg hemåt kom några riktiga störtskurar med mycket vatten på vägbanorna. Trafiken på rullade på och jag satt och lyssnade på radiostationen K-LOVE medan jag körde österut i innerfilen på Interstate 465. Jag hade inte några bilar direkt i närheten av mig på den trefiliga motorvägen men plötsligt ser jag i vänstra ögonvrån något stort och svart som kommer rusande emot sidan på bilen, ett par meter ifrån.
Jag hinner se att det är en stor sedan som fått vattenplaning och som skruvar sig emot mig med grillen mot min förarplats. Jag hinner också tänka att det ju vore värsta oflytet att få feta bucklor på bilen just nu, på väg hem från verkstan...
Det är bara med några centimeter tillgodo (jag var förvånad över att den inte touchade) som jag vrider ut bilen i vägrenen och därmed undgår att bli träffad. Allt går på en bråkdel av en sekund.

Medan jag kör vidare ser jag i backspegeln att bilen bakom mig, en stor, tung van, inte har samma flyt. Den ostyrbara bilen kör rakt in i vanens sida och trots att vanen är större blir smällen så kraftig att den lyfter från marken och kör på två hjul, nära att slå runt.
Det blir alldeles tomt bakom mig; alla som kört efter bromsade in rejält och bildade som en vägg längre bort, antagligen chockade över den skenande bilen som sopade över alla vägbanor.

Inom 5-10 sekunder efter att jag girade ringer min man. Vad hade hänt om han ringt 10-15 sek tidigare? Hade jag haft samma reaktionsförmåga om jag pratade i mobilen? Antagligen inte.
Jag sa att jag var så lättad över att jag undgick att buckla bilen. Han undrade om jag inte hade tänkt på hur det hade kunnat gå för mig?
Tanken hade inte ens funnits där förrän han frågade.
När jag tänker på hur den tunga vanen blev träffad och lutade nästan 45 grader, inser jag att min bil mycket väl kan ha fått inte bara några bucklor på sidan utan voltat runt och blivit totalkvaddad. (Det är en cab med mjukt tak så det hade inte varit mycket till skydd för föraren heller.) Då känner jag mig så extra tacksam över att allt gick bra för mig, en hårsmån ifrån en olycka som jag var.
Jag lider förstås med den som fick vattenplaning och den som fick ta smällen, men vanföraren gick iaf ur bilen och jag kan bara hoppas att inte den den andra föraren blev skadad.

Som en liten avslutning kan jag berätta att någon bilprovning inte existerar här så det är lite si och så med mönsterdjupen på däcken, mao borde det generellt vara lite riskablare att köra i regn här än i Sverige. Något att tänka lite extra på nästa gång det öser ner.

Nu avser jag att sova gott. God natt, eller god morgon till er i Sverige!

5 kommentarer:

Camilla sa...

Först blev jag lie förundrad, varit o reklamerat ponnyn. Jag trodde att det var en häst hahaha. Det hade ju varit för kul.

Vilken tur du hade med den där vattenplanande bilen. Och du, jag tror att det var din svenska körutbildning som räddade dig. Jag håller med dig om mönsterdjupet, eller kanske bristen på detta. Det i kombination på, i många fall, spåriga vägar och vatten är ingen lyckad kombo. Plus att många kör lika snabbt som om det vore torrt.
Antar att du kände dig lite skakig efter den upplevelsen.

Ha det gott.

Kram

m family goes västerut sa...

Karaste M, olycken ar framme snabbt. Vad skont att det gick bra! Pussa dina alsklingar.

Nena in da USandA sa...

Camilla: Haha, det hade varit mysigt om det var en riktig häst! :)
Ja, lite skakig blev jag allt efteråt, allt gick så snabbt och var så oväntat. Man tror ju liksom inte att nåt sånt ska hända en, speciellt inte på en motorväg där alla kör åt samma håll och man håller avstånden. Fast många körde lika fort som vanligt, trots ösregnet.
Men, men, nu är jag en erfarenhet rikare... Ha en bra dag, kram!

m family: Tack L. Stor kram med förhoppning om en mysig fredag för er! :)

mammaxtre sa...

Oj vad obehagligt.

BQ sa...

KÄRA Nena! Jag blir alldeles KALL...över vad som kunde ha hänt. Det var en påminnelse och det var din Ängel som skyddade dig! Samtidigt kom från USA idag en forskningsrapport att 16 000 (!) amerikanare dödats i trafiken pga prat i mobilen! Kommer inte ihåg under hur lång tid, men siffran i sig är hisnande hemsk! Använd inte mobilen då du kör och kör sakta i regn! Däckytan som når vägbanan är minimal vid hög hastighet i vått väglag. KRAMAR!