29 april 2010

Looong time...


Hur fort går inte tiden när man har roligt?! Och även när man inte har det... Jag tycker ju inte att det var så mycket som ett par veckor sen jag skrev sist, men eftersom vi dels har haft fullt upp, dels har varit sjuka med tre läkarbesök och ständigt avbrutna sömnnätter, så har jag knappt haft tid eller ork att ens slå på datorn... Men, men, nu börjar det ljusna så det är dags för en liten uppdatering...

Förra helgen, precis innan krassligheterna började, firade vi vår nyblivna 4-åring! Det han önskade sig allra, allra mest i födelsedagspresent var ett kalas på Chuck E. Cheese's... Jag har skrivit om det stället tidigare; det är ett ställe som barnen älskar mer än föräldrarna och som specialiserat sig på barnkalas med pizza, tårta, besök av Chuck E. Cheese (som bl.a. showar och delar ut medalj och krona till födelsedagsbarnet, vilket kan vara lite läskigt, även om man varit heltaggad i ett par veckor...) plus, det allra bästa: massor av buskul maskiner o apparater à la nöjespark inomhus i småttig skala.

Som vuxen besökare känns stället lätt hysteriskt men barnen går omkring med fokuserad blick och njuter med pollettmuggen hårt i handen. Har de tur och lyckas samla ihop en tjock bunt med biljetter (som man får som belöning i vissa maskiner) kan de växlas in till kvitton som därefter byts mot en tatuering eller klubba eller nåt annat smått. För de finare priserna måste man ha typ flera tusen biljetter - min mardröm eftersom barnen noggrant drar isär biljetterna så att föräldern måste mata in dem en och en, istället för som en lång remsa, innan man får sitt kvitto... För, ja, det måste övervakas, annars trycker de på kvittoknappen efter varje inmatad biljett, för det är ju så roligt när det kommer ut ännu mer papperslappar...

Hur som helst så var det en trött men lycklig liten kille som lämnade Chuck E. den dagen och som dessutom tagit reda på att man visst kan åka dit och äta och leka även utan kalas. Och även om man inte gillar pizza sådär särskilt mycket, kan man offra sig om man får ha lite skoj till efterrätt!
Födelsedagsbarnets föräldrar var också nöjda över att sonen och hans gäster haft roligt, men var kanske allra mest nöjda över att slippa städa efter kalaseriet!

Sisådärja, nu fick jag ju ihop ett inlägg till slut, det tog bara dryga två dygn att skriva... Himmel...

4 kommentarer:

mammaxtre sa...

Hoppas ni ska hålla er friska nu.
Sömnlösa nätter, det är inte kul!

Sköt om dig

Anonym sa...

Här har det varit många nätter med dålig sömn ...
Hoppas att det ordnar sig till det bästa nu i Umeå.
Ha det bra i Columbus!

//ffm

Katarina sa...

Kul att du är tillbaka! Hoppas ni får vara krya nu!

Nena in da USandA sa...

Tack alla! :)