.JPG)
Jag tycker aldrig att jag hinner med allt jag vill och har ständigt dåligt samvete för det, även fast dygnet ju bara har 24 timmar och endast en bråkdel är till eget förfogande. Då är det mycket som vill hinnas med...En sak som jag velat göra länge är att sortera foton, sätta in dem i ramar och göra fotoalbum/scrapbooking och jag har i princip allt material som behövs förutom foton som ska väljas ut, ev. redigeras och printas. Det jag inte har gjort hittills är att prioritera detta och nu lär det få vänta ett tag till. Jag har nämligen "råkat" få ett mastodontprojekt på halsen: en låda full med hundratals, mestadels gamla och tillklippta, foton från barnens preschool plus ett scrapbookalbum med extrablad. Det är en del av ett 25-årsjubileum att sammanställa detta material. Väldigt roligt egentligen men idag avsatte jag fyra, fem timmar till projektet och lyckades bara pillra ihop två blad efter allt pusslande med att få ihop temabilderna på just de sidorna, så det lär ta tid...
Men, men, jag blir iaf av med ett av de dåliga samvetena, nämligen att jag nu har möjlighet att bidra med min tid till skolan (man förväntas lägga ner 20 timmar per elev, i vårt fall 60 alltså, men med Lillis hemma heltid tidigare blev det inte så mycket gjort) och dessutom har jag rätt skoj under tiden.
Återstår att se om jag får upp ångan så pass att jag tar itu med de egna albumen när jag väl är klar med nuvarande mastodontprojekt...
Nu ska jag sova och förhoppningsvis inte drömma alltför mycket om barn i skolan och på utflykt, Halloweenkalas, jultomtebesök, klistermärken och saxklippklippklipp utan ände...
Nattinatt från ett regngrått Columbus!
Inlägg
3 kommentarer:
Oj vilka krav de ställer på föräldrarna. Jag förtsår att det känns svårt. Hur gör de föräldrar som arbetar heltid, eller är de få eller inga som gör det?
Oj, oj,, Det känner i till, alla foton, som man vill göra något med! Håller med dig det är verkligen en stort projekt!
Lycka till!
mammaxtre: Det är en privat skola och för att hålla ner avgifterna lutar de sig mot föräldrarnas engagemang, både praktiskt och finansiellt. Det är ingen koll eller så på om man uppfyller det så det är väl upp till ens eget samvete. En del hjälper till på plats, andra hemifrån. Det finns de som jobbar båda föräldrarna men så finns det de som lägger ner hur mycket tid som helst i skolan och är väldigt engagerade, så det jämnar nog ut sig i slutändan.
Katarina: Ja, gigantiskt... och det är så typiskt att jag bara prioriterar det när jag "måste", mao lär mina egna foton ligga och gulna till sig innan jag får tummarna loss och verkligen tar tag i dem *suck*...
Du verkar ju fota ganska mycket, du visar så många fina bilder, så jag förstår att du också har en hel del som väntar... så lycka till du med så småningom! :)
Skicka en kommentar