Sushi, blixtar och vintage

Just nu är det ett vackert fyverkeri på natthimlen - vi har fått en "Severe Thunderstorm Warning" med stora hagel och observerade rotationer (ur vilka tornados kan uppstå) men åskfronten verkar ha hamnat lite längre norrut. Det blinkar lika ofta som ett trasigt lysrör; skönt att vi slapp ha det rakt ovanför oss, fast det verkar faktiskt vara på väg hit så vi får väl se hur natten blir.

Vi har haft en intensiv vecka med mycket på g och kvällspigga barn så jag har bara hunnit med hemmafrusysslor och inget datorskoj... Ikväll kopplade vi iaf av i den sommarvarma kvällen med underbar sushi från New Japan Restaurant för att fira lite att jag har halva körkortet i hamn då jag blev godkänd på teoriprovet idag... :D
På väg till restaurangen passerade vi en "Gun Show" på stadens mässområde, så imorgon vet vi vad vi kan hitta på om vi har idétorka och sitter och rullar tummarna... Eller så åker vi till den stora Yard Sale längs Historic US 40 - en 824 miles lång loppis från Baltimore, MD till St Louis, MO! Fast vi kollar nog inte in allt isf; det finns gränser även för en härdad shopper... :)

Sommarlov... (Gulp!)

Idag var sista dagen för terminen i förskolan och de hade Water Day med en massa vattenskoj.

Det var också sista dagen jag gjorde iordning en lunch box till förskolan, vilket känns som en befrielse för en boxidétorkande morsa...

Vad som däremot inte känns så befriande var att sonen, som var ledig idag, sysselsatte mig med alla möjliga rackartyg såsom t.ex.:
- norpa en tub dunderklister (Mighty Mendit - Gemit) och på nolltid öppna den och klistra ner en tunn servett på golvet plus en del av heltäckningsmattan;
- ta en trasa, fylla den med vatten flera gånger och smacka den i trappräcket tills jag upptäckte att den frodiga heltäckningsmattan var dyngblöt;
- springa ut i strumplästen och bara fortsätta skrattande när jag bad honom komma tillbaka...

Gaaah! Fortsätter det så här kommer mitt blodtryck att skena iväg långt innan förskolan börjar igen... om tre (!!!) månader - hjääälp!

Vi hade iaf en trevlig avslutning på förskolan igår kväll då det var en traditionsenlig Pitch-In Picnic, eller egentligen ett knytkalas där alla familjer tog med någon förrätt, varmrätt eller dessert; många bäckar små, alla kunde bli mätta med råge.

Jag bjöd på kärleksmums (chokladrutor m kokosflarn alltså) och svenskt kaffe med en varningsetikett att det var starkt, men gott med mjölk i. Fast amrisarna här är urkassa på att dricka kaffe så trots att det säkert var minst hundra föräldrar där blev det några koppar över i termosen; det var nog mest svenskarna som drack av det...

Vädret var soligt, ca 30 grader, men kvavt och med hotande åskoväder men molnen valde en annan riktning.

Southern Indiana Pipes and Drums stod för musiken och barnen roade sig kungligt med ponnyridning och lek i hoppborgarna bl.a.

Våra barn höll ut till the bitter end men E somnade i bilen på väg hem och vaknade inte mer den kvällen, så hans ansiktsmålning blev nödtorftigt avtorkad och de gröna spindelögonen och det rosa hjärtat etsade sig fast så de får väl nötas bort...

Memorial-helg med Racing

Idag måndag har det varit helgdag här i USA. Det är Memorial Day då de militärer som stupat när de tjänat sitt land hedras. Det har varit parader och konserter mm runt om i landet och direktsändningar på TV, bl.a. från jättekyrkogården Arlington National Cemetery. Det är många krigshjältar att hedra från alla krig som USA deltagit i och man är ju faktiskt i krig idag med. Det har varit intervjuer med småbarnsfamiljer som förlorat fadern i Irak eller Afghanistan och där barnen inte ens kommer ihåg pappan för att de är så små. Det är sorgligt och jag känner mig tacksam för att Sverige lever i fred.

Hela helgen har gått i patriotismens tecken och här i stan har bl.a. flaggstänger satts upp vid vissa gravar och affärerna har haft diverse patriotsaker till salu (förutom flaggor även tröjor, flaggmönstrade stolar, blå-vit-röd belysning etc) plus att man lockat med "Memorial Day Sale" - som vanligt är det nån kampanj just till storhelgerna.

En annan stor händelse den här helgen har varit Indianapolis 500 - ett gigantiskt rallyevent där man kör 500 varv på en 1-milesbana (ca 1,6 km). Under maj har det varit diverse aktiviteter på motorstadion i Indy med träningar och placeringstävlingar inför det Stora Racet igår söndag. T och min amerikanske onkel var på plats för ett par veckor sedan under Pole Day och njöt... Den som var mest uthållig och snabbast i årets race var Helio Castroneves (se länken ovan).

Själv ser jag fram emot nästa år för då har jag paxat att få åka! Så nu ska jag boka in den 30 maj 2010 i min späckade agenda... :)

En svensk frizon

Igår var jag på IKEA i Cincinnati-trakten och hade sällskap av en amerikanska som aldrig varit där och knappt visste vad det är för typ av affär. Flera amerikaner har för sig att det är ett japansk heminredningsvaruhus...

När vi närmade oss efter ca två timmars bilresa kände jag mig väldigt stolt och svensk - det här är en svensks hemmamarker! - och jag förklarade varför byggnaden är svenskt blå och gul. Väl inne fick jag vägleda lite andra vilsna amrisar, som vanligt när man är där, lite kul faktiskt! :)

IKEA här är i princip som det är hemma i Sverige; det ser likadant ut inuti med samma upplägg, inte så förvånande kanske. Den största skillnaden är nog restaurangen som har färre och mer amerikaniserade maträtter (köttbullar med pommes t.ex. men man kan få mos om man säger till). Sen finns det lite skyltar som berättar vad vissa svenska ord betyder plus att det finns en skylt vid ingången som talar om att man inte får bära vapen inne i varuhuset, inte ens de man har tillstånd att bära...

Det kanske är på sin plats för man blir ju grymt uttröttad av att dra runt på IKEA och är det nån som får spel är det kanske lätt hänt att det börjar skjutas hej vilt om man har tillgång till vapen, som jag hört talas om att det hänt i bl.a. bilköer i USA.

IKEA vet alltså vad de talar om, men de kanske även skulle upplysa om att man istället behöver beväpna sig med psykisk och fysisk uthållighet i kubik...

Trädgårdsutsmyckning

Idag gick min kära lilla mormor bort. Det var inte oväntat men känns sorgligt ändå förstås och tråkigt att inte kunna vara med på begravningen.

Hon älskade den här tiden på året och pysslade mycket med blommor och trädgård. Därför passar det kanske extra bra idag att visa några trädgårdsdetaljer härifrån, bl.a. på mina "trädgårdspinnar" som jag pyntat lite med och lovade att visa tidigare:

Myspys: kulor som glimmar i mörkret och en värmeljus-tulpan, plus solcells-LED-lyktor (bilden högst upp) - jag gillar de många möjligheterna att lysa upp de svarta nätterna lite och det finns en hel del att välja bland här, även ljusslingor m.m...

Poison Ivy

Efter en helg med full rulle (och knökfull säng - vi hade ett par nätter med kraftig åska inför helgen då både A&E kom tassande och kröp ner, plus att minstingen också ville trängas där och så har det fortsatt även de åskfria nätterna därefter...) var det idag dags för A:s klass att ha avslutningsfestligheter hemma hos magistern.
Han bor ute på landet och barnen blev bl.a. upphämtade på parkeringen med häst och vagn och de hade därefter en rolig dag. Men innan vi kom dit bönade och bad A att få slippa; jag hade nämligen talat om att det växer Poison Ivy hos magistern och visat henne bilder på hur den ser ut, bara för att hon skulle veta vad det var om lärarna pratade om det.

Poison Ivy är en vacker växt som är oerhört giftig; man kan bli riktigt sjuk och skadad av den vid kontakt (även om man eldar den så är röken giftig, den kan smitta av sig vattenledes osv). Och den är i princip omöjlig att utrota om man väl fått den i sin trädgård eftersom den sprider sig via ett välutvecklat rotsystem. (Vill du läsa mer så klicka på bilden så kommer en Poison Ivy-hemsida upp. OBS! Varning för känsliga: Om man klickar på "Skin Rash Hall of Fame" får man upp några sidor med helläskiga bilder på folk som har skadats av växten.)
När A kom hem och vi frågade hur dagen varit så pratade hon bara om Poison Ivyn hon sett och som hon hållt sig långt ifrån. Till slut kom det fram att de också åkt med hästarna, klättrat i grottor, grillat, åkt lian och byggt flygplan i balsaträ m.m. vilket såklart varit buskul men inte så fascinerande läskigt som växtligheten...

Buskul är det förresten också att vi fått fler fåglar i vårt fågelbo under entrétaket - åtminstone två små näbbar pockar på uppmärksamhet när den jäktade fågelmamman flyger i skytteltrafik för att hämta maskar och annat gott till småttisarna!

Men nu sover de säkert och det ska jag också göra snart, har jag tänkt. Imorgon hägrar en ny fullspäckad dag då kosan ska styras mot Cincinnati i Ohio, närmare bestämt till IKEA i West Chester, och inför det behövs lite extra sömn... Natti-natt!

Personal Shopper

Tack för kommentarer till mitt senaste inlägg. Jag har mer att berätta om mina tankar och observationer kring ämnet fattiga och rika, men återkommer till det längre fram.
Ikväll blir det istället en tvärvändning till en oseriös favoritsysselsättning; shopping...

Idag tog jag med mig yngsta dottern till en diversebutik (kläder, skor, heminredning, köksgeråd, leksaker - you name it...), TJ Maxx. Man hittar alltid nåt bra udda fynd som man inte vetat om på förhand eller tänkt köpa och idag var det enda planerade inköpet en present till en klasskamrat till A.
Men varför bara kolla in leksaksavdelningen (som var avklarad på nån minut) när man har t.ex. skoavdelningen på en armlängds avstånd?

Skor är ju en klassisk favorit hos kvinnor och jag är inget undantag. Allra svagast är jag nog för sneakers (och stövlar...) men blir lite trött på mig själv ibland och skulle vilja några fler "vuxna" skor.

Lillis, som lärt sig att gå själv sen ett par veckor tillbaka, vill inte längre sitta i vagn om hon inte sover, så hon fick hoppa ner på golvet. Och började direkt rota i skohyllorna. Hon tog fram några par som hon ville att jag skulle prova (det är sant!) och hade förkärlek för glittriga grejer...

Nu blev det inga skor för klackarna var antingen alldeles för höga eller helt platta och jag ville ha något mittemellan, men det var skoj att ha en engagerad personal shopper med på rundan och jag ser framtiden an med tillförsikt! :)

- Mamma, jag gillar de här guldiga med guldkulor, eller de silvriga med glasstenar. Vad tycks?

- Hmm, för platta och jag gillar inte att ha den där strängen mellan tårna...

- Nähä, men de här då? De är ju inte platta. Men väääldigt eleganta!
- Ja, för nån som inte vinglar när hon står still. Inget för mig!

- Okej, men kolla in de HÄR då, sneakers från ditt nya favvismärke Skechers! OCH de är prydda med gnistrande diamanter! Vad säger du NU då?
- Too much och jag ville ju inte kolla på sneakers den här gången, sa jag ju!
- Gaaah, du är bara för boooring, inget duger! Nä, nu får du klara dig själv, jag drar...

Men jag klarar faktiskt av att shoppa själv så det blev några andra trevliga, smarta inköp istället!

Matkassar till hungrande medborgare

Nyligen har USPS (United States Postal Service) haft en drive där de via ett infoblad uppmanade till välgörenhet i form av matdonationer. De vädjade om att man skulle göra en rensning i skafferiet och skänka bort fräscha konserver och torrvaror och därefter ställa ut dem i en kasse vid brevlådan i lördags. Brevbäraren plockade upp kassarna vid den ordinarie rundan (här får vi post även på lördagar), sen skulle allt samlas ihop i ett lager och därefter delas maten ut till behövande familjer.

Som svensk är ju detta med välgörenhet i form av mat till ens grannar i staden något nytt och lite svårt att förstå att det verkligen finns och behövs för att det finns hungriga människor som inte är t.ex. missbrukare.

När jag skulle handla inför helgens besök köpte jag lite extra att ställa ut vid brevlådan och totalt blev det så mycket att jag och Lillis behövde två kundvagnar från kassan. En vänlig kvinna i kön bakom skickade med sin man att hjälpa mig ut till bilen och då passade jag på att fråga honom om det var övervämningsoffren från förra sommaren som behövde maten (det har varit en del insamlingar till dem tidigare). Han tittade lite förvånat på mig och upplyste mig om att det är väldigt många som blivit arbetslösa efter alla neddragningar och konkurser. Jag skämdes lite över min aningslöshet, hemmafrun med järnkoll hemma och taskig koll på omvärlden, mumlade nåt om att jag var från Sverige och att man får hjälp från staten där...

Det har varit lite svårt att förstå att det verkligen är så pass tufft här, van som man är med alla skyddsnät som finns därhemma. När lönen inte längre kommer så har man antagligen ingen inkomst, med allt vad det innebär.

Det kändes iaf bra att åtminstone ha möjlighet att bidra med en matkasse och ställa ut. Jag hoppas bara att de fick ihop ett fint lager för det såg lite tunt ut just här omkring brevlådorna.

Fredagens matkassar. Ofta blir det ett helt gäng med kassar för de packar in ägg och mjölk separat t.ex. och slösar rätt bra med utrymmet, tycker jag (som ändå är nöjd över att vi är självförsörjande på soppåsar). Men denna gång sattes nog nytt rekord; 39 påsar!

Mother's Day

Igår söndag var det Mother's Day och det är riktigt stort här i USA.
Förutom att reklambladen varit fulla med idéer om uppvaktning till Mom så har folk frågat mig om vad vi skulle göra denna speciella söndag då många blir ut- eller bortbjudna.
Grannpappan med fem (busiga) barn stod och brassade grillat till mamman i huset och bad genom T mig om ursäkt för att han glömde gratta mig när vi hälsade på varandra som hastigast ute på gräsmattan...

I Sverige brydde jag mig aldrig direkt om Mors dag för egen del, men här kände jag mig, som mamma, lite extra omhuldad och som en verkligt viktig person som är värd en speciell dag. Vi hade amerikanskt besök och de såg till att jag fick en liten sovmorgon, en extra mumsig, amerikansk frukost plus att jag kunde ta det lite lugnare under hela dagen. För det är det som är syftet, att Mother ska få en dag då hon slipper flänga runt och serva som hon annars brukar.
Gissar att fembarnsmamman uppskattade det, precis som jag.

Hmm, varför är det inte Mors dag en dag i veckan? Fredag, morsdag, söndag... hade suttit fint! :)

Förutom blommor, tårtor, smycken och andra
traditionella gåvor finns det, speciellt tillägnat Mom,
även bl.a. rosa utemöbelset och rosa verktygsset att köpa...

Kvällsugglor

Sonen var uppe på övertid och upprepade allt vad pappa T sa.

Till slut sa T lite listigt: "Nu går jag och lägger mig!"
E, blixtsnabbt: "Okej, godnatt pappa!" :D

Nu är det bara jag som sitter uppe och nattugglar, jag tror att t.o.m. vår lilla inneboende (uteboende), oidentifierade fågel har knoppat in så det är väl dags för mig med att dra mig tillbaka nu och ladda batterierna. Imorgon kväll får vi besök över helgen av släktingar från Kalifornien så det är en del jag ska försöka hinna ordna med under dagen. Ska bli så roligt!

Vår lilla pippi har bosatt sig under taket vid vår entré.
Den är skygg och enda sättet att fota den är genom
prismorna i vår ytterdörr, därav den suddiga bilden.

Virusfria burgare?

På makens jobb serveras inte den allra bästa maten, milt uttryckt. Det enda man verkar kunna äta där är burgare och till det sallad istället för den feta pommesen.

Idag när de skulle luncha var salladsbordet borta och de sedvanliga plastbesticken var inpackade i hygieniska plastfodral. Den ensamma burgaren serverades dock på en flergångs porslinstallrik och drycken i oplastade engångsmuggar som man tar själv.
Ibland förstår jag inte riktigt logiken med saker och ting här, men "pig flu" (som de säger här i stan) -viruset kanske är speciellt attraherat av besticken och salladen?

Det påminner mig om när jag skulle flyga hem från San Francisco tre månader efter Elfte september. När jag skulle äta på flygplatsen och vecklade ur besticken låg där en vanlig metallgaffel och en plastkniv.
Varför var bara kniven utbytt och inte den vassa gaffeln? Och varför inte glasflaskor etc? Det var något jag inte heller riktigt förstod vitsen med.

Men å andra sidan är det ju bra att man gör nånting, det kan ju hjälpa (och i 9/11-fallet så har ju tack och lov ingen besticksincident skett, kanske tack vare plastknivarna...?).

Ruby Tuesday's yummiga burgare och
generösa salladsbord går inte av för hackor!

Körkortsågren...

Här sitter jag vid datorn; klockan är strax 23:30 och det är bara en dryg timma sedan förskolebarnen äntligen kom till ro, nap time-utsövda, grrr...
Jag tycker att det är så mycket som är toppen med deras förskola men den där sovstunden gör mig nästan förtvivlad på kvällarna; jag får "egentid" bara om jag naggar på nattsömnen. Och så här sent på kvällen är jag alldeles för trött för att göra saker jag verkligen borde göra, som t.ex. att läsa på körkortsteorin...

Om man blir invånare i Indiana har man 60 dagar på sig att skaffa en Indiana driver's license, om man inte, som jag, har skaffat ett internationellt körkort som komplement till det svenska - det där som bl.a. Motormännen utfärdar och som ser så hemkört ut att man inte fattar att det går igenom ifall man blir ombedd att visa upp det... Det har jag sluppit än så länge och när det gått ett år så är det iaf ogiltigt, då är det tänkt att man ska ha hunnit skaffa ett riktigt körkort.

Men jag gör mitt bästa och läser lite i manualen medan jag steker pannkakor t.ex. så nån gång borde jag ju ha plöjt igenom den och då kan jag bara titta förbi BMV's kontor (Bureau of Motor Vehicles) och skriva teoriprovet. Därefter bokas man in för uppkörning, ifall man fått godkänt på teorin.

Men än har jag en bit kvar; får väl bjuda ungarna på pankisar lite oftare den närmaste tiden så att jag kan bli laglig bilist så småningom...

Shopaholic?

I lördags var jag ute vid Outleten för tredje gången på fem dagar. Då kom jag att tänka på en mugg jag såg i en butik här:

SHOPAHOLIC
Pron: shop-a-haw-lik
- Noun
* An upscale word for bag lady.
* One who doesn't buy into the "less is more" theory.
* One who doesn't know "downsizing" is in.

Så skönt, då behöver jag inte vara orolig för jag känner inte igen mig i beskrivningen. Eller ok för bag lady, för ibland kan man ju känna sig som det nästan efter en lyckosam shoppingdag! :) Fast för min del är det historia; nu för tiden hinner jag bara med två, max tre butiker vid ett och samma besök och nu senast var det maken som behövde ekiperas.
Men det hindrade ju inte att han blev lotsad till butiker som dessutom har en klädavdelning för kvinnor... :D

Räddningsaktion med skobelöning :)

Valborgsmässoafton gick oss spårlöst förbi och 1:a maj var en vanlig arbetsdag. En amerikansk bekant såg mest förbryllad ut när jag sa att det är en helgdag i Sverige där en del demonstrerar. Att fira socialism finns inte på kartan här, inte än så länge iaf; vi får väl se framöver om nu Obama&Co är så socialistiska som vissa fruktar...

Någon som inte gick mig spårlöst förbi var den lilla Eastern Box Turtle som försökte korsa en vältrafikerad väg här i närheten när vi var på väg till Outleten (den planerade turen som jag skrev om senast).
Den lilla sköldisen stod mitt emellan vägbanorna och sträckte på halsen men så fort en bil körde förbi drog den in huvudet i skalet. Hur den hade lyckats ta sig helskinnad så långt som till mittremsan är en gåta och oddsen var så låga för att den skulle överleva resten av trippen att jag inte kunde annat än att backa och ta upp den lilla krabaten. E blev såklart förtjust och ville nog helst behålla den men istället fick den lift till skogen och de fuktiga dikena på andra sidan, dit den var på väg.

Räddningsaktionen sinkade oss, som hade begränsad tid för att hinna hämta storasyster i förskolans Drive-Thru', så jag hann "bara" kolla in skor på Outleten (jag skulle byta två barnsandaler), men eftersom jag är väldigt svag för sneakers och de hade fina Skechers (Amerikansk sko som jag inte testat innan) så blev det iaf två par skor till housekeepern... :)

Supersköna!