21 november 2008

My darling Dyson

Som hemmafru i USA kan man titulera sig Housewife eller Housekeeper, har jag hört. En amris jag pratade med pratade om en hemmafrugranne att "She's working at home". Det låter ju fint och det är verkligen ett jobb och på heltid i ordets fulla betydelse. Iallfall när man har noll egen tid och jour dygnet runt. En viktig kompis i jobbet att hålla hemmet så fit det går är dammsugaren och här pratar vi inte vanlig, smidig dammsugare utan modell BIG - allt för att fötterna ska få njuta av att studsa runt i mjuka, fluffiga heltäckningsmattor.

Min bästa housekeeparkompis heter Dyson men det var inte kärlek vid första ögonkastet utan andra, efter att vänskapen med rivalen Kenmore fick ett abrupt slut.

Innan vi fick vår container med flyttsaker tänkte jag gå igenom huset med dammsugare och skurmopp. Huset är nybyggt och mattorna hyfsat fräscha men det hade varit en del visningar och de till synes oskyldiga långhårsmattorna kunde ju gömma både det ena och det andra i sitt inre. De enda mattfria ytorna är f.ö. kök, matplats och hall, förutom badrummen. Och det är inte illa för det finns mer än ett hus som har heläckningsmattor i badrummen, t.o.m. runt toan och upp till badkarskanten.
Hur som helst, jag var och kollade på dammsugare och blev chockad över hur groteska de ser ut i svenska ögon; stora, tunga och klumpiga och allt på ett skaft s.a.s. samt stora roterande borstar i munstycket. Dyson Slim presenterade sig men jag ryggade tillbaka och dissade honom. I nästa butik, själv med tre småttisar, charmades jag av Ken som såg ganska normal ut och hade fått nån slags konsumentutmärkelse - inte illa! Jag slog till direkt, trots det motoriserade munstycket, det var visst bra för mattor.

Kanske var jag lite orättvis mot Kenmore när jag efter ett par veckors besvikelse bryskt återförde honom till butiken. Det var ju trots allt inte hans fel att slangen var irriterande kort; att jag retade mig på den fåniga lampan som lyste på munstycket (för att man ska se under trånga utrymmen där munstycket ändå inte fick rum?) eller att våra mattor var nya och luddade så att han tappade sugförmågan efter några drag och fick påsbytas på och att slangen trots det var totalt igenkloggad när vi skildes åt... Det blev ändå en lyckad affär för mig då jag fick tillbaka pengarna för de begagnade påsarna och dessutom hade dollarkursen gått upp under tiden jag haft den så jag fick plus i plånboken.
Dyson stod troget kvar i den första butiken och väntade på mig när jag hade blivit lite klokare och insett varför dammsugarna ser ut som de gör här. Heltäckningsmattorna kräver verkligen en stark maskin med kort slang och gärna med genomskinlig behållare som måste tömmas så fort det börjar bli fullt (kan ske 3-4 ggr under ett pass). Dyson Slim är smidig och lättkörd och cyklonteknologin är en mardröm för allt mums som sökt en tillflyktsort nere i mattmörkret. Finns även en fiffig, utdragbar slang för finlir.
Sen är det ju en helt annan sak varför mattorna måste vara så långhåriga och studsiga så att man måste ha dessa dammsugare över huvudtaget...
God natt, Dyson och sov så gott, imorgon behöver du vara alert igen för då ska vi ta en dust med ryamattorna igen!

2 kommentarer:

BQ sa...

Go´morron Nena o Dyson! Ni verkar som ett ganska lyckligt par trots allt...Jag och Ultrasilencer kämpar också på. Men ibland blir jag trött även på honom. Han är dock så tyst och duktig att jag inte kan vara irriterad så länge. Den bäste jag mött här i Sverige. Har haft många före honom...så jag har lite att jämföra med.

Sara Mårtensson sa...

Haha.. behöver jag säga mer än att jag jobbat på dagis och övat på mina klippfärdigheter där ;-)

Vilken dammsugare alltså!! Orkar man släpa runt på en sån där? Verkar tung och klumpig och hur funkar det med heltäckningsmatta överallt? Och hur kan man ha det i badrummet?? Men det är ju i USA..
Hoppas du har en trevlig helg!
Kram Sara