01 april 2009

Resklara...

I bilen pa vag ut till Arlanda nu sen onsdagskvall kom vi fram till att resandet tagit ca sju dagar av var Sverigeresa... Kanns ledsamt att vi inte hann traffa alla vi hade sett fram emot att aterse.
Jag har packat ihop fyra personers resvaskor och handbagage fem ganger hittills och tycker att det ska bli ratt skont att fa packa upp hela klabbet en gang for alla nar vi val kommit hem.
Mitt nya visum har klistrats in i passet och jag haller tummarna for att det ska ga battre att komma in i USA an vad det gjorde nar vi kom hit i somras.

Nu hoppas jag ocksa att vara tre energiknippen som sovit gott i bilen ett par timmar och nu hoppar runt i sangen snart ska varva ner sa att vi far nagra timmars somn innan det ar dags att starta den langa resan over Atlanten...

Snart ar ordningen aterstalld, vardagen ater hos oss och hemmafrun i farten igen!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det var så roligt att få träffa E, A & T.. Barnen var sig lika, de hade bara vuxit på längden båda två... Efter en lång stund och lite tjat från mig lyckades jag få en kram av E.. Han funderade ett bra tag, men sen så fick jag en.. A var mer frikostig med sina kramar.. Och Trosa bjöd på strålande vårväder era sista dagar här..

Hoppas allt gått bra med resan och ni inte är alldeles jetlag-ade..

Kram Tiina

Anonym sa...

Och det var roligt att träffa dig också Nena, även om det blev en snabbis utanför Trossen..

BQ sa...

Hoppas ni är hemma i Columbus vid det här laget. Har tänkt på er hela dagen, men lyckades inte följa flighten på Internet denna gång. Flyget verkar ju gå som på räls så jag behöver nog inte oroa mig. Hoppas att det gick bra med barnen också. Saknar E:s bus, A:s kloka samtal och lilla N:s leende och goda energi. Det är tomt, men på något sätt fyller er tidigare närvaro upp rummen. I taket hänger A:s och E:s vackert målade ballonger. Finns kvar så länge din luft finns kvar i dom. Ute +10C och snölyktorna har smält och vattnet har nått garagegolvet igen...Saknad.